Prince of Persia

Filmen Prince of Persia går att sammanfatta på två olika sätt. Å ena sidan är det grymma specialeffekter men å andra sidan så är filmen trist.

En bra film att glo på när man är lite bakis och vill fördriva tiden eller när man måste vara uppe mitt i natten och vill fästa ögonen på något. Annars, tyvärr (det tar emot att säga att en film med Jake Gyllenhaal inte är bättre än så), måste jag nog säga att det inte är en sån bra film.

Jag funderade till o med på att göra något annat eller byta film. Så illa var det. Jag trodde att det skulle hända betydligt mer än vad det gjorde. Hade inte alls fattat att handlingen skulle utspela sig så. Kan vara det som spelar in för mitt usla omdöme.

Blev lite förvånad över att Ben Kingsley var med i filmen faktiskt. Inte ofta man ser honom nu för tiden.

Stort minus för handlingen men ett plus för effekterna.

I bara LÖÖV Villervalla

Titta bara, titta... Ahh... Njuter... Färgrant, fint. Åh, så fint!
(Alla bilder är lånade från www.villervalla.se)

Tackar definitivt inte nej om någon vill vara en vänlig själ o köpa rubbet... Nää nää, tackar definitivt inte nej.

//dreglar

Trevlig måndag på er då'rå

Måndag igen, en seg måndag dessutom. Segt i huvudet, segt väder, segt överallt.

Kanske skulle göra som en jobbarkompis sa åt mig: Testa att sova på natten. Inte ett dumt tips det inte! För den här natten vet jag inte vad jag styrt med. Men sova var det definitivt inte. Inte någon utvilande sömn i alla fall.

Och huvudvärk har jag också. Blä!

Nää, nu får jag skärpa mig. Ta ett extra glas vatten eller nått och definitivt hålla käften.

Trevlig genomrutten måndag på er då'rå...

Allt det här kompetenta får mig att känna mig inkompetent (eller okompetent?)

Håller på och läser Jesper Juuls Ditt kompetenta barn vilken får mig att känna mig ganska blåst ibland. Känns som en bok man måste sträckläsa för att få bättre koll på "tipsen".

Läsvärt är det ändå, man tänker till. Och det är väl första steget i att utvecklas som förälder. Men när nästa steg kommer, att verkligen göra en del grejer som står i boken, det lär dröja. I alla fall tills jag fattar nått...

Kycklingsoppa med curry

Ingredienser (4 port)


(recpet från tasteline.se)



Supergott!!



2 st kycklingfiléer

1 msk rapsolja

0,5 tsk curry

1 msk tomatpuré

Salt

6 dl vatten



3 dl passerade tomater

2,5 dl matlagningsgrädde

2 dl majskorn, frysta

2 tärningar hönsbuljong

Peppar

2 dl pastaskruvar

Till garnering

Basilika

Tillagning



1. Skär kycklingfiléerna i bitar/tärningar. Bryn i oljan. Tillsätt curry, tomatpuré, salt och peppar. Häll på vatten, passerade tomater, grädde och lägg i hönsbuljong och pastaskruvar.

2. Koka i 15 minuter. Tillsätt sedan majsen och låt koka några minuter till. Garnera med basilika.

Tips

Jag skippade pastaskruvarna och tog klippt spagetti istället. Faktiskt så kokade jag dem halvklara innan också, med grönsaksbuljong i vattnet.

Och så glömde jag grädden, upptäckte jag nu. Så vill du inte ha med det blir det gott ändå. (Det förklarar nog varför min soppa blev mycket rödare än på originalreceptets bild.)

Hällde även i lite extra curry och tomatpuré.

Receptet fungerar också med krossade tomater istället för passerade och som det syns på bilden använde jag en grönsaksblandning (paprika, gröna ärtor och majs) istället för enbart majs. Man tager vad man haver, eller hur!?

Dagens lunch

Testar ett nytt recept. Familjens bästa kycklingsoppa.


Luktar o ser än så länge bra ut. Hoppas det smakar bra också!

Om det är gott skriver jag ut receptet.

-----------------------

Update: Soppan blev såååå god. Recept kommer om en stund. Mums!

Män knullar och kvinnor älskar (eller män knullar och kvinnor blir knullade)

Smaka på meningarna.

Män älskar.

Kvinnor knullar.

Smakar lite illa eller hur. Varför? Det "betyder" ju samma sak, eller hur?

Läs Lady Ds inlägg Män knullar och kvinnor älskar (eller män knullar och kvinnor blir knullade). Läsvärt, jag lovar.

Nån som vill byta över dagen?

Idag tror jag allt att sonen min har vaknat på fel sida av rummet. Antingen det eller så kör han en tvärtomlek med oss utan att berätta reglerna och där leken går ut på att gråta, tjura och få mamma o pappa att slita av sig håret i frustration.

Till o med på småbarnssimmet skulle det tjuras, illa. Väldigt illa.

Någon som vill byta??

Kortare vila på dagen?

Hörrni, jag undrar över en sak. När bör man börja tänka på att korta ner de smås vila mitt på dagen? Alltså, jag börjar ana en tendens av att pöjken sover en aning bättre (och längre på morgonen) de dagar han har sovit dåligt på dagen.

Men det märks också tydligt att han behöver en rejäl vila på dagen, grinigare och mer närhetssökande unge får man leta efter de dagarna.

Eller är det närheten som gör att han sover bättre?

Man har ju börjat vänja sig vid lite sömn, även om man får bakslag ibland såklart. Men det skadar ju inte precis att få sova några timmar sammanhängande eller lite längre än kvart över 6 på morgonen - tisdag som söndag eller torsdag igen.

När han gick över från två till en vila på dagen visade han det så fruktansvärt tydligt, det gick inte att ta miste på. Och det fungerade klokrent från första dagen (vad jag minns nu, kanske förträngt resten?).

Så nu är jag helt rådvill, vet inte om jag ska tolka hans dåliga dagar som signaler o säga till på dagis att han inte får sova längre än bla bla för då sover han inte bra på natten. Eller om jag ska vänta ut det lite till och se vad som händer. Eller kanske köra på något mellanting, varannan dag eller nått?

Jag vet helt enkelt inte.

Fredagsmys o hotmys

Nu är det slut på veckan, nu är det dags för FREDAGSMYS....

Ps. jag ska hot-mysa lite med mannen också.. Tjänster o gentjänster. Hehe! Inte går jag på bolaget helt gratis när jag kan få en sovmorgon på köpet. Dum är jag inte.

Vimseby here we come!

När pöjken började klä på sig ytterkläderna, helt själv. Så där fint o sött ni vet. Jackan uppåner, skorna på fel fot och utan strumpor osv. Kände jag vi måste hitta på något förutom att gå i trädgården o strosa. Det var på tok för tidigt för en promenad med en sömnig liten kille. Så vi bestämde oss, njaa - jag bestämde för oss, för att åka till Vimmerby (Vimseby som det också kallas, vad jag har förstått. Rätta mig om jag har fel.) och strosa lite.

Höhö!! Vet ni vad som hände? Jag är fortfarande i chock, jag lovar. Jag kom hem med två kassar inhandlade go'bitar och inte en enda pryl eller grej var till pöjken! Framsteg, ja' säger då det! Kommer inte ihåg när det hände senaste gången.

Och jag kommer definitivt inte ihåg senaste gången jag shoppade utan dåligt samvete, I love REA!

Att jag egentligen borde shoppa ganska mycket mer för att byta ut en allt mer söndertvättad och sliten garderob gör konstigt nog inte saken bättre för mitt samvete. Trots att jag vet att jag måste ha saker, så känner jag varenda eviga gång flera stygn av det dåliga samvetet. Det finns så mycket annat jag borde lägga pengarna på. Ungefär så, fast nu en barnvänlig version, går tankarna när jag står i en kö eller kommer hem med något till mig själv.

Inhandlingen blev en tröja och två BHar, allt inhandlat på Cubus. En ny favorit affär för mig. Men inte på barnavdelningen, tycker det är konstiga storlekar där. Men för mig, när jag kan plocka på mig en S istället för M är det toppen! Wohoo för Cubus!

Ja, varför var man så feg egentligen?

När lille plutten var riktigt liten var jag alldeles för feg för att ge mig ut på äventyr med honom, fast jag hade chansen att verkligen göra saker. Knäppt ju. Nu när jag vågar är det inte riktigt lika lätt. Nu har ju pöjken en stark egen vilja. Och att gå i ex. affärer är inte något han uppskattar jämt. Eller ska jag kanske säga butikspersonalen och de andra kunderna som vill prova kläder ifred.

Nästa gång (ja, det blir en nästa gång. Men när är det ingen som vet. Så, avklarat, nu behöver du inte fråga.) ska jag inte vara lika feg. Det går ju heller inte att vara lika feg för bacellurer o annat, då kommer jag ju att ha en pöjk på dagis (med tillhörande helmysiga dagisbaciller) och mer erfarenhet. Två saker som verkligen tvingar ut en, kan jag tänka mig.

Jag kan verkligen störa mig på att jag var så feg då. Helt onödigt nu. Men jag gör det ändå. Och jag undrar verkligen varför man var så feg.

Var ni också det, fega? Blev det bättre när nästa lilla krabat kom till världen?

Att erfarenheten från den då stora pöjken måste ju spela in är ju självklart, tycker jag nu. För då visste man ju inte vad något handlade om. Minsta lilla pip och man trodde han skulle dö, ungefär. Nu har man lärt sig att det är skillnad på gråt o gråt; man får testa sig fram, det finns inga raka svar; de kan ha tjuriga dagar utan att vara dödssjuka. Listan kan göra lång, som nog de flera känner till. Eller hur?

Grr på min feghet och bättring till nästa gång!

Vem kan säga Nej till en liten herre som klätt på sig alla ytterkläderna och säger bestämt Mamma, hit! ?? Inte jag i alla fall, så nu förenar jag o pöjken nytta med nöje o drar oss till Vimseby för lite stadskoll.

Sjukstuga en sån här fin dag, pyttsan!

Jahopp, nu när vi hållit oss skapligt friska en hel vecka är det dags igen. I know. Man ska inte klaga, det finns alltid de som har de värre. Och jag klagar inte på så sätt, jag tycker bara att det är såå tråkigt att vi aldrig kan få vara friska en längre period. Alltid är det någon i familjen som kräks, hostar sig blå eller något annat skoj.

Det är ju inte precis smör för samvetet att vecka efter vecka ringa o säga att man inte kommer. Jag har verkligen tur som har förstående jobbarkompisar som inte är på mig om att jag vabbar eller själv är sjuk mycket. För det är ju inte med illmening jag gör det. Nej, jag har tur på den fronten.

Just nu sover lillfisen i sin vagn (har inte orkat bädda rent efter nattens bravader) med MTV-musik i bakgrunden. Snacka om att man blir nostalgisk. Så sov han jämt när han var pytteliten och jag var alldeles för feg för att låta honom sova på övervåningen själv. Haha, det har släppt nu kan jag lova! Nu föt tiden har jag knappt på babyvakten när han sover på kvällen. Vaknar han nu - då hörs det rejält. Ända ner till källaren om så krävs. Bra ju!

Sjukstugans planer för veckan blir att stanna hemma några dagar, tror inte jag blir poppis om jag släpar med en nyss magsjuk illbatting till dagis. Så jag håller tummarna för lika fint väder imorgon också. Ja, helst hela veckan faktiskt. Så vi kan njuta av solen extra mycket. Men idag blir en innedag, innedag med Emil i Lönneberga och en släng av Pippi.

Boktips

Just nu läser (lyssnar) jag boken Eragon av Christopher Paolini. Har sett filmen, långt innan jag läste boken, och jag måste säga att för en gångs skull överträffar boken filmen. Kan annars tycka att den man ser/läser först blir den bättre versionen. Eller, är det inte så??


Bilden är lånad från adlibris.com

Den fattige bondpojken Eragon hittar en vacker blå sten i skogen. Om han säljer den kan kanske hans familj slippa svälta under vintern. Men det blir inte som han hoppas. Stenen, som visar sig vara ett ägg, kläcks och en drake föds. Drakungen får namnet Saphira och hålls hemlig. Pojken och draken talar med varandra genom tankarna och blir de bästa vänner. Och deras öden knyts för alltid till varandra. Över en natt förändras hela Eragons liv. Han kastas in i en värld av magi, faror och maktkamp. Med bara ett svärd som hjälp och en gammal sagoberättare som vägledare måste Eragon och Saphira färdas genom platser där mörka krafter härskar, i ett imperium som styrs av en kung vars ondska inte har några gränser...

Lite kul onödig fakta: Christopher Paolini, var bara 15 år gammal då han skrev Eragon. Boken publicerades av hans föräldrars förlag när han var 17 år. Christopher är född 1983.

Man sitter fan inte barnvakt åt sina egna barn!

Jag har säkert sagt det förr men det tåls att sägas igen och om o om igen. Vad är det med folk som säger att de ska vara barnvakt en kväll - åt sina egna barn! Man är fan inte barnvakt åt sina egna barn!

Man varken passar eller vaktar barnen, man tar hand om sina barn som vilken förälder som helst. Varför envisas folk med att säga så ändå? Fattar det inte. Fattar det verkligen inte.

Att det i min umgängeskrets också till största del är män som säger så gör mig bara mer irriterad. Som om de vore sämre kapabla till att ta hand om sina barn. Varför förminska sig så?

Rent idiotiskt.

Den här gången väcktes min irritation av det här artikeln. Men här var det inte männen som förminskade sig själva, här var det kvinnorna som gjorde det jobbet. Vi, kvinnor, är inte ett dugg bättre på att ta hand om barn än vad män är. Punkt slut. Vi har bara så jävla mycket svårare att släppa järngreppet verkar det som.

Visst, vi behövs kanske lite extra i början med tanke på tuttarna (fast faktiskt inte egentligen). Men barn som av olika anledningar inte kan ammas i början är väl inte mindre människa för det? Anknytningen som är så viktig hänger ju inte på om man ammas eller inte. Det är ju så mycket mera än bara det. Och inte fan hänger det på om man tas omhand av enbart mamman.

Om det är meningen att vi ska leva i ett jämnställt samhälle kanske det är på tiden att faktiskt börja leva jämnställt också? Lita på varandra. Behandla varandra med respekt. Och inte förminska varandra.

Min Paus i helgen

I helgen som var åkte jag, svärmor, svägerska, vänninna plus dennes syster till Pausgården på Öland. Vi rymde alla från man, barn o tvätt med tillbehör. Härligt!!

Helgen började med att vi alla möttes upp och åkte till Öland i samlad trupp, framme på Pausgården åt vi lunch. Åhh, vilken lunch! Det vattnas i munnen när jag tänker på den! Tomatsoppa med gurka, räkor och fetaost. Mumsfillibabba!! Ingen sån där illröd tomatsoppa, nepp en annan helt underbart god tomatsoppa var det. Skulle kunna åka dit igen bara för att äta soppan!

Vem blir inte hungrig vid ett sånt här fint dukat bord??

En visning av själva stället hann vi med innan också, sen blev det relax för hela slanten. På med morgonrock o frottétofflor (okej, kanske inte frotté men det lät bättre än badtofflor.) och ner till bubbelpoolen o lugnet. Tjattrandes, fnittrandes och helt avslappnade var vi nog hela rasket.
Man tänker inte på hur roligt man kan ha det om man mixar åldrarna lite på gruppen man umgås med. Inte bara umgås med jämngamla alltså. Testa om du inte gjort det! Vilken samlad livserfarenhet det blir, helt otroligt.

Massagen var väldigt bra, kanske att man skulle bett om lite hårdare tag men det är inget att ångra nu. För det var sååå skönt. Dreglande-skönt. Och då är det skönt!

När vi alla var klara med våra behandlingar såg det ut som ett slagfält, jag tror inte nån av oss hade kunnat hålla oss vakna om vi slutade prata eller kom i närheten av en kudde. Säng? Nää, bara kudde... Så trötta var vi.

Jag, på rummet. Alla rum var inredda i olika
gamla stilar. Helmysigt!

Middagen på kvällen var också helt underbar. Röding för resten och gös för mig. Pressad potatis (äts alldeles för sällan) och citronsås. En väldigt god sallad med (hehe) sallad, melon, mango och lite annat och en citrondressing(?). Haha, första tjaa, kvarten? Tjugo minuter? Vet inte hur länge. Men vi satt o tjattrade på tills maten kom, sen blev det knäpptyst. Man hade kunnat höra en nål falla. En pytteliten. Inte ett ljud från nån...

För god mat + utsvultna tanter = maten tystar mun

Men så klart satte vi igång igen efter ett tag. Inget tyst gäng här inte!

Det dröjde dock inte länge innan vi alla började blinka, så det blev en tidig kväll. En tidig kväll och sen morgon (för mig alltså). Fick sovmorgon ända till halv 8!!! Wohoo!!
Efter en god frukost (vrålhungrig) blev det visning av produkter inom Ayur Veda och annat smått o gott. Några penninglappar fattigare blev man allt, men det får det vara värt. 

Om jag ska sätta betyg på helgen och stället, blir det en solklar 5:a eller 10:a om skalan går dit upp. Högsta betyg med andra ord!

Så ska du fjäska för någon, är detta rätta stället att göra det på. Garanterat!

Spooky me

Nu ska jag berätta något som inte är så ovanligt i min lilla värld - Jag blev skrämd. Väldigt, vääldigt vanligt när det gäller mig. Går jag förbi ett fönster och en lampa glimmar till i reflexen kan jag studsa flera meter. Lättskrämd alltså.

Men iallafall. Det var inte det jag skulle berätta om nu.

På väg från bilen in till jobbet måste jag gå igenom ett antal dörrar, vid en av dessa dörrar vrider jag alltid lite på huvudet för att kolla om någon är bakom mig. Man blir rätt döv av ljudnivån på ett ställe och eftersom jag inte heller vill vara otrevlig o smälla igen dörren mitt i ansiktet på någon så kollar jag oftast om jag har någon bakom mig. Och vad händer?

Joo, en svinstor svart plump skrämmer vettet ur mig. Ni vet, så där så man blir alldeles kall inombords och svettas. Fyyy, vad hemskt det var!

Men det värsta kommer nu för vet ni vad den där svinstora plumpen var för något? Min krage på kappushongen på jackan...

Nää, jag har aldrig påstått att jag är normal, jag är jag och jag är lättskrämd.

//suckar med skrattblandad gråt i halsen

På lördag lämnar jag man o barn...

Den här helgen har jag längtat efter, inte nog med att jag ska få njuta av lite avslappning. Jag ska också träffa några personer jag gillar men inte träffar särskillt ofta av olika anledningar.

Och snart är helgen här... Om några timmar (hrmpf, mååånga) så slutar jag jobbet, sen bär det av hem för en myskväll bara för pöjken o mig. Ska sniffa rejält på honom ikväll tror jag bestämt. Sen, sen är det dags.

På lördag lämnar jag man o barn hemma för att bege mig till Pausgården på Öland. (Ni får höra en recension när jag kommer tillbaka efter helgen.)

Åhh, vad jag ska njuta!

Svår nöt att knäcka?

Har ni, som jag gör ibland, tänkt på hur naturligt det känns att gå med skor inomhus på jobbet men hur knäppt det är att gå in med skorna hemma?

Why liksom? Båda ställena är under tak. Enda skillnaden är att dammråttorna på jobbet inte består av hundhår utan av grus, typ.

testing testing

Fixar o trixar lite, så bry er inte om detta inlägg.

:bigeyes:

Ja' vill åsså följa mää, haj-råå!

Mamman börjar klä på sig ytterkläderna för att åka till jobbet, halsduk först. Sonen tittar storögt på, sen snabbt upp med handen o visar sin handgest för "mössa".

Mössan tas fram och åker snabbt på lilla huvudet.

Mamman börjar ta sig jackan. Sonen tittar storögt på, springer sedan och hämtar sin jacka. Mamman får hjälpa sonen lite med att få på jackan. Ett stolt leende vilar på sonens läpparna.

Mamman pussar pappan hej-då och vinkar på väg till ytterdörren. Sonen tittar storögt på, slänger sen nappen och rusar fram till pappan för en puss. Vinkar sen glatt till pappan och går leende fram till mamman vid ytterdörren och säger samtidigt haj-råå till pappan.

Flera krokodiltårar rinner nerför kinderna när sonen får klart för sig att bara mamman ska åka till jobbet och sonen ska stanna hemma och leka med pappan hela dagen.

//mammahjärtat fyllt till brädden

God morgon flickor!

Med åren ökar vi kvinnor i vikt på grund av att vi tar emot så mycket information och visdom.
Till slut är huvudet fullt, och då tar resten av kroppen över. Vi är inte tjocka och feta; vi är enormt kultiverade, utbildade och glada.

Så, med start i dag:

När jag tittar i spegeln och ser min stora röv, säger jag bara:

Herrejisses så smart jag är!

Soffsöndag

Igår blev en riktig soffadag, flera filmer och knappt lämnat goa soffan. Påminde om gamla goda tider. Då vi bara var sambos, nästan, och hade bakissöndagar och han med stort H cyklade till McD för inhandling av mat o genade förbi macken för o hyra eller köpa en film. Eller två. Sen vände man TVn o låg i sängen (japp, bor man i en etta så är allt sånt möjligt) kollade på film o svullade McD!

Hua mig, vad jag inte längtar tillbaka till bakissöndagarna. Nää, den delen är förbi nu. Nu är det härligare med en söndag som innehåller lite mys, gråt o tandagnissel o massa skratt från sonen. En vanlig dag alltså. Det slår allt! ♥

Hörrni, man märker också att man är förälder när man sitter hemma, helt själv, och kommer på sig själv med att sänka ljudet på TVn så inte lillen ska vakna.

Bantningstips nr 1

Varning! -Ej för den klena och kräsmagne!

Steg 1, tag dig till närmaste dagis med magbacellurer hotandes bakom knuten.

Steg 2, leta upp en frivillig som springer med hinkar, dricka, kex osv.

Steg 3, åk hem och invänta första symptom. Vanligvis magkrångel.

Steg 4, när du känt av de första symptomen förbereder du dig genom att ta fram ett antal goa filmer, dämpa belysningen och placera den frivillige inom ett svagt säkerhetsavstånd.

Steg 5, om inget händer - åk tillbaka till dagiset och slicka på leksakerna. Helst de som småglinen leker flitigt med.

Steg 6, härda ut! Du kommer inte att dö, det bara känns så.

Steg 7, grattis - du har nu gått ner åtskilliga kilon och kommer inte kunna äta ordentligt på flera dagar. Bra biverkningar alltså.

Ja' se' de' smälter...

Nu ska jag hålla tummarna för att mildvädret håller i sig o att all snö smälter bort snabbt. Är lite ego här och tänker inte ett dugg på alla som drabbas av översvämningarna då. Jag vill inte ha blasket som blir om det ska töa - frysa och sen töa igen..

Att gå o frysa ända in till märgen är inget jag längtar efter. Alltså, bättre att det smälter fort och sen är varmt.

Tummen upp för smältande snö!

Ja, så kanske det fungerar för dem men definitivt inte för oss

Hipp hipp HURRA för alla dagisbaciller! U R K ! ! !

Fick veta i förbi farten, inte av pöjkens jobbande fröknar alltså, att det gick magsjuka på dagiset i onsdags/torsdags. Men lugn, det är på en av de andra avdelningarna. SO WHAT!? På eftermiddagarna hämtar jag upp honom på en annan avdelning och för att komma till den måste mamn gå igenom alla avdelningar. Hur tänkte dom då? Att man springer förbi bacillerna med sån fart att man inte drabbas?

Ja, så kanske det fungerar för dem men definitivt inte för oss!

Pöjken tror jag fick den där "vanliga" bebiskräksjukan - dålig-i-magen-men-kräks-inte-sjukan. Medan vi andra sprungit maraton fram o tillbaka till toan hela natten.

Dessutom vaknade pöjken upp mitt i ett sånt rejs o blev smått hysterisk, inte så konstigt med alla främmande o skrämmande ljud som blir. Det slutade med att mina föräldrar fick komma o hämta honom, typ vid halv 5 på morgonen. Det är tur att man har dom!

Idag blir det att kurera sig ännu mer och sanera. För jag tänkter INTE ha en sån här bantningskur en gång till snart!

FB-matskryt

Oj oj oj, vad alla på FB skryter om sina fredags-lördags och söndagsrätter. Lite fina så där. Extra skryt blir det också om man äter viltkött.

Så här kommer mitt skryt aka veckoplaneringen i matväg:

• Mexikansk tacogratäng med nachochips (älgfärs)
• Kötbullar med stuvade makaroner (sötgris- och älgfärs)
• Skinkstek med potatis och hemmagjord rödavinbärsgele(sötgris och tro inte att denna gris är köpt i en affär inte!)
• Fiskpinnar med potatismos (egengjorda fiskpinnar, köpt fisk visserligen)

Ja, det var väl dom grejerna i matväg som är lite speciella. Nu slipper jag skriva det på FB. ;-)

Apropå krig

Nu jäklar ska tröttheten bort!

Några som har erfarenhet av Blutsaft, fungerar det?

Att han aldrig får vara frisk!

Denna dagissjuka promenerar en på nerverna ibland, börjar känna att det börjar bildas en stig till o med. Suck. Men visst, klaga ska man väl inte göra fast det tänker jag göra ändå.

Nu verkar det vara dags igen för en omgång av segt snor, dum hosta o allmän slöhet och frustration. Skillnaden den här gången är att vi fått ett starkt råd att vara hemma med pöjken ett tag - strunta i dagiset. Låta pöjken bli frisk på riktigt och få lång tid på sig.

Frågan är bara hur lång tid vi pratar om här. En vecka? Två? En månad? Han har varit snorig, hostig o annat dumt så länge nu så det känns just nu som att han behöver en tillfriskningsperiod på lika lång tid = sex månader, minst.

Jag vill ju så gärna att han ska få bli frisk på riktigt nån gång, det gäller mig själv också för den delen. Har ju inte kunnat träna (jo, jag vill faktiskt det) sen i höstas pga hosta o snorighet. B I G  U R K ! ! ! Kanske nån som vill ta över mina bihålor ett tag, så att man slipper känna det som att huvudet ska sprängas så fort man lutar sig framåt?? Snälla?

Vi får väl se hur lång tid det tar, vi tänker iaf starta krig mot förkylningen från o med nu.

KRIG, I tell you!

Bra-att-ha-grej = en supportsvåger

// modemet hade lagt av desutom, tur att man har en supportsvåger. Nu väntar jag bara på modemleveransen. Håll för bövelen tummarna för att det bara är att plugga i det nya modemet utan att något annat krånglar!! //

Hungrig!

Ingen matlåda blev det igår, maten blev för god... Suck! Och nu glömde jag beställa mat på morgonen. (är på jobbet alltså, för er som inte förstått eller är lite morgontröga, som jag) Så fatta vilken besvikelse för mig det blir nu att jag måste ge mig ut värsta snöstormen!

Näänää, ingen snöstorm. Men det snöar, det är ruggigt och jag är vrålhungrig. Så då ÄR det snöstorm för mig!


Lite update...
Fick med en jobbarkompis ut o hämta mat. Jag - mat, hon - godis. Väldigt bra deal! Nu är jag mätt o go igen och på betydligt bättre humör. Blir som en rugguggla när jag är hungrig - ibland, jämt, typ...

Det är fan i mig inte rättvist!

Jag vet, eller borde kanske veta, att man inte ska gnälla på Försäkringskassan - egentligen. De sköter ett jobb, för det mesta gör de också jobbet på ett bra sätt. Det är inte många gånger som jag "råkat ut för" försäkringskassan - egentligen. Men när det blir så, att man råkar ut för dem då är det inte nådigt.

Man har inget att sätta emot känns det som, själv är man en myra och de en illsint unge med förstoringsglas. Vilka bra argument man än kommer med så spelar det ingen roll. När det gäller sånt går det tydligen inte att "tumma på reglerna". Men för andra som verkligen inte behöver samma sorts hjälp, då går det bra.

Okej, jag är orättvis. I know.  Men det är fan i mig inte rättvisst att vissa ska kunna lura sig igenom ett säkerhetsnät o få sin vilja igenom hur många de än skadar på vägen medan andra som verkligen behöver hjälp måste tigga, gråta och be men ändå inte få den hjälp de behöver. Det är fan i mig inte rättvist!

En charmkurs eller en kurs i medkänsla vore inte helt fel för en del som har det som jobb att ge dåliga nyheter.

> Försäkringskassan gör att jag mår dåligt

Om ni tycker att jag är ovanligt tyst, så är det inte så konstigt...

... vårat internet, hemma, har pajat. Vi är sånna där fruktanstvärt oturligt tekniskt felbegåvade att vi med jämna mellanrum pajar allt tekniskt i våran närhet. Och denna gång var det internetet som drabbades. RIP, eller nått.

Fan. Man är fruktanstvärt beroende av internet, det märker man när man inte har något. Typiskt. Och när man inte har något så kommer man ju på tonvis med saker man skulle ha gjort. Dubbeltypiskt. Och dubbelfan.

Röstfiskar lite bara

Tycker du som jag, att det är kul/skönt kalla det vad du vill, att läsa lite ordbajs ibland. Koppla av o skratta åt med en kompis?

Då ska du göra följande steg...

1, rösta på En ordbajsande mamma på FB. Tryck på länken och  r ö s t a !
2, börja läsa Jennifers blogg om hennes vardag - mammalivet o allt omkring. Du kommer inte att ångra dig!

VAD!?

Som alla föräldrar tycker, tycker ju naturligtvis vi också att VI har världens sötaste, mest intelligenta och finaste barn. Och det har vi! För våran son på snart två år har lärt sig finska. Jajamen! Fråga mig inte var han har fått det ifrån eller vem som har lärt honom - men han kan finska.

Miten

vad [va:(d)] LYSSNA adv. (i utrop för att ange hög grad)

miten ("huudahduksissa ilmoittamassa suurta määrää")

Exempel:

- vad dum jag är! – miten tyhmä minä olenkaan!
- vad snällt av dig! – olet kovin ystävällinen!




(fast han uttalar det mest som mitte eller mitten, fast å andra sidan har jag ju ingen aning om hur det borde uttalas...)

Alltså, höjden av tjutighet måste väl ändå vara när man (som inte ett dugg intresserad, inte för fem öre, tycker att det är urtråkigt o allt det där) tjuter för en fin gest som hände under en fotbollsmatch!? Eller?

Nyårshelgen

Nyårshelgen började med att min syster (storasystern) med tillhörande busfrö dök upp på torsdagen. Eller dök upp... Svåger kom förbi först och fick sen hämta in en sovande liten busis, som snarkade gott nästan hela natten tydligen, och sen kom systeryster med en packning utan dess like. Som det ska vara när man åker någonstans. Man åker bort för några dagar men packar för veckor!

Systeryster o jag satt sen uppe halva natten o snackade, skrattade, jämförde o drack allt från vin och saft till julmust. Hehe!

Nyårsafton... magisk som vanligt
Nyårsaftonsdagen spenderades hos några vänner, eller rättare sagt - några vänners improviserade pulkabacke. Lillkillen fick nytta av sin julklapp från farmor o farfar (kälken). Den var först lite läskig, sen väldigt, väääldigt omtyckt. Av båda smågrabbarna vad det såg ut som.

Fast bäst var det nog när 6-hjulingen kom fram. Alla grabbar, små som stora, blev betuttade i detta motordrivna fordon. Åhå, okej - vi tjejer också då! Men våran entusiasm (stavas?) var inget mot vad våra små busfrön utstrålade. Oj oj oooj!! säger jag bara.

Det blev några rundor fram o tillbaka; på flaket, vid styret, på kälke bakom. Hade inte hungern dykt på hade det någ blivit en hel del rundor till. Men vem kan snabbbota en hungrig liten kille som vill ha soppa och inte banan?

Väl hemma skulle all mat förberedas - lunch såväl som nyårsmiddagen.

Till nyårsmiddagen serverades det:

Toastskagen till förrätt, planka med älgfilé till varmrätt och vit chokladmousse med björnbär och hallon till efterrätt. Sen blev det ost, kex o smågodis ända fram till tolvslaget.

Just det ja, inte att glömma. Min viktigaste nyårsdetalj... Grevinnan och betjänten. Då småttingarna skulle sövas när den sändes, spelade vi in den och åt efterrätten till den istället. Åhh, efterrätten - mums! (lovar att lägga upp receptet sen)

Mycket prat o skratt blev det under kvällen och dagen. Härligt!

God fortsättning!!

Roliga tidningsrubriker

Bjussar på några tänkvärda (haha) tidningsrubriker från lite olika tidningar så här en snöig, grå torsdag...

Viagra stals från kåta
Stackare!

Blottare avsnoppad på värmlandsväg
En gång och aldrig mer kanske?

POLISEN I ÅBO VILL HA HJÄLP MED RÅNFÖRSÖK
Extraknäck?

Slakteri tar inte emot studenter
För en korvälskare som mig själv är detta betryggande att veta!

Är din häck en trafikfara?
You bet!!

Polisen bröt kvinnans ben – får 900 000 danska kronor.
Ja, och om man lyckas träffa en joggare med bildörren får man 5 poäng.

Påven kräver mindre sex
Vad hände med att leva i celibat?

Sötaste "hej då" ever

Mer o mer ord börjar komma nu, som vi fattar alltså. Annars har lillkillen varit en riktig pratkvarn sen första början. Det senaste ordet som han börjar få kläm på är "hej då" just nu låter det mer som "haaj raa" eller "haaj råå".

Andra ord som han utökat förrådet med är "pippi", "till" och "ak". Alltså fågel, mer/en till och tack.

Kvällens synd

Ikväll ska jag synda - BIG TIME. Det kommer bli ostbågar, chips, kanske lite smågodis o gott helt klart ett glas vitt vin. Sen kommer jag nog att däcka i soffan, precis som jag gjorde igår, vid halv åtta. Lagom till att vuxenmyskvällen kan börja då lillen sover o snarkar gott på övervåningen. Hehe!

Är det lilllördag så är det, eller hur?

GOTT NYTT ÅR

I efterskott för att bloggen var dum...



Svärmors våg é bäst!

Jag gillar svärmors våg. Gillar det skarpt! För vet ni vad!? Enligt den är det så här:

Alla mammakilon är borta - gone, väck, totalt försvunna!!!

I min lilla värld är det otroligt stort, och inte blir det mindre av att jag har haft sånt otroligt dåligt samvete av att inte kunnat/hunnit/velat sporta av mig kilona.

Vardagsmotionen har heller inte varit av den bästa sorten med stillasittande jobb o knappt ingen möjlighet att ta-trappan-istället-för-hissen-grejs men jag har försökt. Och för en gångs skull har mina försök gett resultat!

//stolt

Rösti

Hittade ett väldigt enkelt o smidigt recept på Rösti (vi är tokiga i potatisbullar/plättar/ragger - you name it! Bara det är potatis i stekpanna gillar vi det!) för ett tag sedan, i söndags fick det bli av att testa. Mums!

Potatis
Salt
Peppar
Kryddpeppar

Skala och riv potatisen grovt. Krydda direkt - salt, peppar, kryddpeppar och eventuellt muskot.

Stek i panna som en pannkaka (vi gjorde flera små istället) tills kakan känns fast. Lägg i en ugnsäker form (bakplåtspapper på långpanna fungerar utmärkt) och tillaga i ugnen i 175 grader i cirka 10 minuter.

Servera med knaperstekt bacon och lingsylt.

Smaklig måltid!

Mmm, låter smaskigt!

> Kyckling med teriyakinudlar

En sån blir det, nån dag! Mums!

Hur mycket har du i den där egentligen!?

En sak som jag tänkt på ibland är fenomenet med manligt och kvinnligt packande. Jovisst, det är säkert. Sånt cirkulerar i mitt huvud titt som tätt.

En man packar oftast (alltid i vårat fall) bilen vid långresor. Varför? Jo, för annars får det inte plats i bilen. Det är svaret jag får. Okej... Så detta är mannen uppgift, se till att resväskor o annat bråte får plats i bilen. De, männen, tycker alltså att vi, kvinnorna, inte är duktiga nog på att packa i begränsade utrymmen.

Men hur många gånger har inte de, männen, stått med gapande munnar när vi lastar ut grej efter grej - pryl efter pryl - från våra handväskor? Hur många gånger har man inte fått kommentaren "Hur mycket har du i den där egentligen!?", hur många gånger - bara undrar.

Och ändå så envisas de med att endast de kan packa bilen så allt får plats, why liksom?

Skäms på mig som ljuger!

Lovade för ett tag sedan bilder på sonens två Luciatåg, med det blev inga bra bilder alls. :( Vi koncentrerade oss på att spela in på videokameran istället. Bra för mig, dåligt för er. Nån bild har jag iaf, så helt ljug var det ju inte. Bra va!?

Fin pepparkaksgubbe som spanar in lussebullarna. Morfar fick vara med på ett hörn också.

Och här som en Michelintomtenisse på dagis. För er som inte känner mig, så är tjurstollen som håller i pojken... jag.

Har du bestämt dig? Vill du bidra?

För mig är frågan om att donera organ väldig viktig. Både donation för medicinskt ändamål och transplantation. Kanske för att jag tycker om känslan att min död inte kommer att vara förgäves, när den än inträffar. Eller kanske för att jag känner så stor tacksamhet mot alla innan mig som bidragit till forskning och transplantationer runt om i världen. Hade dessa människor inte gjort detta, hade jag med största sannolikhet inte andats så fritt som jag gör idag.

Inte haft min fina familj. Inte kunnat njuta av solskenet en fin vårdag.

Jag hade helt enkelt inte varit i detta livet idag.

Men med detta vill jag inte säga att alla som väljer att inte donera är dåliga människor, för det är de inte. Man kan ha vilka skäl som helst för att inte vilja donera och det är helt okej. Men jag vill att det ska finnas ett skäl!

Låt inte valet rinna ut i sanden, låt inte dina nära bestämma åt dig när stunden kommer. Detta är ditt beslut, bara ditt - ingen annans.

Hos Donationsrådet kan du anmäla dig till donationsregisret, oavsett om du väljer att donera eller inte. Och oavsett om du väljer att donera till medicinskt ändamål eller tranplantationer eller både och. Valet är ditt!

> En solskensglimt i mörkret. (Hon lyssnar på sin döde sons hjärta, Aftonbladet.)
> Davids död fick mamma Karin att förstå
> Donationsrådet

Och så var julledigheten över, suck!

Det är alltid med blandade känslor man går tillbaka till arbetet efter en tids "ledighet". Denn gång lutar det mer åt hållet tråkigt, inte för att jobba utan för att (som alltid) tiden som ledig kändes för kort när man hälsar på svärmor o -far.

Julveckan spenderades i betydligt nordligare grader, kallare också för den delen. Runt 15-20 grader kallt hela veckan. En inomhus vecka alltså. Lite trist men väldigt mysigt. Men jag tror att lillkillen kommer att uppskatta lektiden på dagis imorgon, han var rastlös de sista dagarna. Pust!!

Inget speciellt har hänt denna vecka, några missöden - men inga värre än att vi överlever. Kan ju säga att jag inte direkt ändrat uppfattning för en av familjen hundar. Tråkigt när inte personkemin stämmer...

God jul (i efterskott) på er, hoppas ni också hade en riktigt fin julvecka!

GOD JUL

Ät gott, skratta mycket och umgås med de du tycker om.

Glöm inte att visa det också!



Fan. Och så har man O my darling, Clementine på hjärnan också.

Aptråkigt med strömlöst

Fick ett sms för ett tag sedan " Strömlöst :( " och det är verkligen :(. Klockan 11 skulle vi få tillbaka strömmen, nu står det klockan 13 och felsökning pågår. Åhh! Tycker inte om alla tråkigheter som följer och alla bekvämligheter som försvinner när man inte har ström.

Joo, jag är ju inte hemma just nu. Men gubben är det och lillkillen och jag vet ju hur mycket det strular till vardagen när man inte kan följa rutinerna.

Grr för all snö (som jag gissar är orsaken till strömavbrottet)!!!

forts. på "alla onda ting.."

Kan meddela att alla onda ting är inte tre - de är fem...

Har numera ett jack i plasten längst fram på bilen, i plasten längst ner. Så väldigt synligt är det ju inte, men väääldigt retligt.

Plus ett nytt fint stenskott i framrutan.

//Pust, stön o flås - bilhel*pip*



Undrar om det är tänkt att vara tre onda ting / bil..? Bajsbil!

Dagistomte

I måndags gick lillkille sitt andra luciatåg, lika söt som i första. Denna gång fick han ha en tomtedräkt på sig - såg ut som en Michelintomte. Ursöt!!

Men riktigt lika kul som i första verkade han inte ha. För mycket folk antar jag. För mycket folk tätt inpå rättare sagt, för lika många som i lördags tror jag inte att det var.
Han och dagisfröken fick gå in och hämta nappen, då slutade han gråta. Och när han sen fick en pepparkaka när allt var slut sken han som en sol igen. Det är mitt matvrak det!



Bilder kommer jag lovar, jag är bara "lite" seg i starten!! Tålamod...

jag är en liten tjuv.... tydligen!

Vid dagishämtningen igår var jag lite lat (eller smart) och tog inte av mig skorna utan satte på mig sånna där fina blåa plaststrumpor istället. Ni vet, sånna där snuskiga överdrag man får ta på sig hos tandläkaren. Sånna man alltid tar från fel ställe, nämligen de använda gegiga o blöta istället för de torra rena.

Och när jag kliver ur bilen hemma voltar jag nästan - ni ska veta att de är hala de där plaststrumporna!! Det är ett under att jag inte halkade på vägen till bilen från dagiset. Ett gott skratt fick jag också kan jag lova. Nu ligger strumporna bak i bilen, väl nerstoppade bakom stolen. Och vilken tur att jag i sista sekund bestämde mig för att inte handla igår på vägen hem. Men men, det goa skrattet hade jag väl fått bjuda personalen på Konsum på.

Undrar om dagiset vill ha tillbaka ett par, nu trasiga, blåa plaststrumpor?

Min lilla pepparkaksgubbe

I lördags var det dags för första luciatåget ever för min lilla kille. Trodde, ärligt, att han skulle tycka det var läskigt och bara vilja sitta i knät - som han gör ibland när det är mycket nytt. Men icke!!

Att gå bredvid mamma i tåget var knappt att tala om, för det första. Sen fattade han direkt att han skulle ställa sig i ledet uppe på en scen. Låtarna gillade han skarpt! Dansade loss till Blinka lilla stjärna och de andra låtarna och klappade händerna mellan låtarna. Flickorna o pojkarna sjöng sååå fint!

Har inte laddat över bilderna än från kameran, men det kommer några sen - lovar! Han var bara för söt, min lilla pepparkaksgubbe!



Idag är det dags för luciatåg nr 2, med dagis denna gång och utomhus. Idag ska han desutom vara tomte, hoppas det går hem lika mycket hos honom som pepparkaksdräkten gjorde i lördags.

Jobbets julbord avklarat!

I fredags var jag på jobbets julbord och cabarét. Maten var god, musiken var bra och sällskapet helt härligt! Många skratt och mycket dans. Härligt!!!

Men inget kalas utan krasch säger man ju, fast särskillt stort krasch blev det inte. Skulle sova hos en kompis från jobbet, men det blev att vi fick sova hos hennes svärföräldrar då våran skjuts övergav oss. En promenad på en timme i snön blev det också. Säger bara - vilken tur att L påminde mig om mössan innan vi åkte från hennes innan!!

Glömde kameran, typiskt... Hade varit kul med bilder på alla överförfriskade jobbarkompisar (inkl. mig själv dåråå). Hehe!!

Säger tack till alla som var där, jag hade verkligen jättetrevligt!!



(Om ni planerar julbord med underhållning, testa detta... Cabarét på Metropol!)

Tack Aftonbladets Wendela för dagens skratt!!

Läs, skratta o gå vidare...

>> Snygga kvinnor får döttrar

"Alla onda ting är tre"

Detta magiska tal, 3, jag gillar det verkligen inte när det gäller "onda ting". Kanske speciellt för att det brukar stämma, i alla fall på mig. Urk, blää och stön!!! Och speciellt på den eviga "spargrisen" bilen eller i vårat fall bilarna.

1, punka på gubbens bil i höstas - fick GÅ hem (inte långt egentligen, kanske 100 meter men det är inte det viktiga här)

2, sprängd bakruta på MIN bil

3, punka på gubbens bil IGEN. Fatta! Två gånger på knappt ett halvår - två gånger på samma däck (Okej, okej. Inte samma däck men det är på samma däcksida. Nöjd?) Två gånger då vi hittar grejer fastkörda i däcket - två gånger då jag tvingats svara på frågan "Mää, kände du inte från början att det var punka??" NÄÄÄ! Vad tror dom?? Då hade jag väl inte kört vidare!?!?!?!

Nu är det nog. Tre gånger kan jag köra sönder bilar, men inte mer - nu vill jag inte mer. Eller köra sönder.. Det var ju inte jag som körde sönder dem. Det bara slumpade sig ju så att det var jag som körde när de gick snett/sönder. Eller hur!? (Nickar du inte nu, kommer jag o stampar dig på tån!!)

Alltså, jag var inte full...

... idag när jag körde hem - jag lovar!

Det var halt fläckvis och jag hade punka - ärligt!!!

Ett antal hjärndöda blogginlägg är därför att vänta!

Även om jag har hur mycket som helst, känns det som, i huvudet som bara vill ut - så finns varken tiden eller orken just nu att formulera mig. Ett antal hjärndöda blogginlägg är därför att vänta!

Recept, tankar och livet i allmänt... Men det får vänta - sorry!!

//surfar vidare lite avslaget, dötrist o alldeles underbart!

Boknörd som jag är....

.... tänkte jag tipsa om några bra böcker jag kommit över.

Gillar du lättlästa böcker, som värmer och som man inte vill släppa ifrån?
Då tycker jag du ska läsa Kajsa Ingemanssons böcker; Små citroner gula, Bara vanligt vatten eller Lyckans hjul.

Andra lättsmälta böcker är Stephanie Meyers Twilightserie eller J.K Rowlings böcker om Harry Potter.
Ungdomsböcker - ja'vet!! Men de är bra, inte "ändå" utan just bra.

Lite tyngre böcker?
Jan Guillous böcker om Arn är gripande, men lätt uttråkande om man läser alla på raken. Det rekommenderas inte! Att varva med lättsmälta, varma böcker hade varit ett betydligt smartare drag än det jag gjorde. Nu traglar jag mig igenom Arvet efter Arn och är orättvisst trött på allt Arntjat...

Och slutligen...
I bilen ljuder nu Viveca Lärns Midsommarvals. Och även om jag gillade TV-serien och gillar innehållet i böckerna så gillar jag verkligen inte att hon läser upp dem själv. Hennes sävliga röst förstör den fina sommarrytmen som man hör i bakgrunden i boken.




Okej. Den sista var väl kanske inte en så bra recension, men boken verkar bra - bara inte ljudboken.

Spinner vidare på tankefrihet

Som nybliven förälder får man nästan ständigt höra att det är okej att tänka dumma tankar så länge man inte känner ett behov av att sätta dem i verket eller att verkligen göra det. Det är såklart inte heller bra om man mår dåligt av dessa tankar. Men ändå, gång på gång får man höra att man inte är knäpp - man är mänsklig.

Så varför är det okej att tänka att man skulle vilja lämna allt vad barn heter/kasta ut ungen genom fönstret osv osv (ja allt vad man får höra om) men inte okej att tänka andra liknande tankar om andra medmäniskor?
Gör sömnbristen, som oftast finns hos småbarnsföräldrar, det okej med sådana tankar? (Det är ju oftast efter timmar av skrik mitt i natten man börjar fundera på varför man överhuvudtaget ville ha barn, alltså räknar jag på sömnbrist.)

Bara undrar liksom... Varför sån skillnad?

Min lilla fina hyrbil o jag

Trivs bra med min lilla hyrbil, den har många finesser. Hehe! Fast två grejer jag inte gillar är att den är bredare än min andra (sidobackspegel till sidobackspegel) och att stolen har en hård "stolpe" mitt över skuldrorna på mig. Inte händigt och definitvt inte skönt.

Väldigt bra är iaf antispinn, antisladd, antihit o antidit - sånt gillar jag! Den falska tryggheten, härligt!

Och en annan väääldigt bra grej - ljudet från stereon... Så klart, så fint, så lyssnarvänligt. Mina ljudböcker blir ännu behagligare att lyssna på och det gillar jag starkt!

Min lilla hyrbil o jag...

2033...

... är året då vi kan se lika många kvinnliga schefer som manliga, om förändringsstatistiken är som idag. På 7 år har andelen kvinnor bland chefer ökat med 6 procentenheter. Enligt den senaste statistiken från SCB var könsfördelningen bland Sveriges chefer 32% kvinnor och 68% män.

Källa: Manpowers personaltidning, Timeout 03/10.

Arbetskollegor man vet var man har

Igår, när min bakruta sprängdes, fick jag verkligen känna på det varma stämningen som finns här på jobbet.

Ingen sur min när jag fick spendera nästan hela förmiddagen i telefon med försäkringsbolaget o fixande av både hyrbil o lagning av den gamla. Bara snälla hjälpsamma människor som skjutsade mig hit o dit för att bilen skulle stå o torka så de kunde tejpa det som fanns kvar av rutan. Inte ens en sur min när jag var tvungen att sticka jättetidigt för att både hinna hämta/lämna bilar o hämta sonen på dagis.

Visst har jag bra arbetskamrater!?

Bjöd på fika idag som ett litet tack för hjälpen, väldigt uppskattat och varenda kotte pratade om att det inte var nödvändigt "såklart man hjälper till". Fina, snälla människor!!

Intressant bilfärd

Undrar över en sak... Kan man begära ersättning för en sprängd bakruta på grund av för dåligt plogad väg? Någon som vet??

Så här ligger det till: igår när jag skulle till jobbet använde jag fönstervärmaren på bakrutan för att kunna se bakåt. Detta i kombination med den kalla luften och den fruktansvärt dåligt plogade vägen gjorde att min bakruta totalsprängdes. Inte en millimeter är hel och ett stort hål fick jag desutom. Små glasskärvor trillade in i bagaget vid varje litet smågupp.

Tankarna pendlade mellan punktering, påkörning eller påskjuten innan jag såg bakrutan. Fick både möte och hade en stor lastbil tätt bakom mig. Otäckt!

Nu kör jag en liten Golf, en silvergrå. Färgen är viktig men fråga mig inte om vilken modell. Den är liten och grå och man sätter in CD-skivor nästan uppepå instrumentbrädan istället för nere vid radion.... Räcker det?


Gulp! Hur ska jag hitta bilen på parkeringen nu då?? Tur att bilen blinkar varje gång man låser o låser upp den med knappnyckeln, annars får jag nog vänta tills det blir biltomt på parkeringen. Det var mörkt när jag parkerade imorse och jag har knappt något aning om var på raden den står....

Tycker inte ni också att det är underbart väder?

För att vara första advent alltså?

Glöm bort att man ska jobba imorgon, glöm bort att man troligtvis måste skotta halva natten - det är advent och idag får man faktiskt bara mysa om man vill!

Snö, snö, snö och ännu mera snö

Dagen har nästan spenderats helt inomhus, har bara varit ute för att 1, hjälpa till att skotta och 2, skotta lite till. Andra gångens skottning gör mig stolt i hjärtat, ärligt. Skottade hela gången ner till huset plus vid soptunnan. Okej, ni vet kanske inte hur långt det är så låt mig säga att det är låååångt!

Mannen min, som förgäves tjatade om att jag skulle låta bli att skotta, gick o kikade på mig genom fönstret med jämna mellanrum. Av ängsla av att jag skulle trilla pinn eller för att jag skulle stå o lata mig har jag ingen aning. Men sött var det iaf när han kolla till mig hela tiden.

Hihi! Lagom till att jag var klar med gången stack han ut huvudet flera gånger o tjatade om att jag inte skulle ta mer än gången. Fick nästan lova honom det. Så naturligtvis skottade jag vid soptunnan också bara för att. Lite upproriskt lagom sådär.

//stolt, lite trött i armar o rygg och naturligtvis genomsvett - härligt!

Teknik + jag = osant

Datorn: Viktiga uppdateringar finns att hämta

Jag trycker på Hämta

Datorn: Starta om datorn

Jag startar om datorn

Datorn: HAHA! Pilutta dig!

Ljud fungerar nu inte på internet

Jag: DÖ DATORNHEL*ETE DÖÖÖÖÖ!!!

Öroninflammation igen??

Lillen tar sig om örat o gråter. Värre idag än igår. Och vad ska man göra!? Känns så meningslöst att ringa vårdcentralen när de inte längre skriver ut penicillin för sånt.

Men vad ska man göra annars? Vad kan jag göra för att lindra lillens onda?? Mössa vägrar han, alvedon och irpen kör vi redan om vartannat. Att vara i famnen verkar bli för varmt men att sitta/ligga själv är otänkbart. Jobbigt för en annan också alltså, man bli låst med en ledsen liten klump i famnen o ingenting duger för tillfället. =(

En sak jag älskar med vintern



Behöver jag säga något mer??



Människan är unik, varför kan inte ens tankar också vara det?

Jag försöker vara öppensinnad, inte ha förutfattade meningar, inte ta något eller någon för givet. Hela rasket. Men. Jag är också mänsklig och vissa av mina åsikter (som inte ens var mina från början) sitter så hårt rotade att jag får problem av dem gång på gång. Och ständigt påminns jag om att jag måste skapa mina egna värderingar, tankar och åsikter.

Jag påminns också ständigt om att vissa åsikter inte är okej. Och jag undrar alltid varför. Varför ska människan som är så unik inte kunna få ha unika tankar? För att de inte stämmer överens med sina egna? För att man är rädd för att öppna sig lite, lite för andra? Skälen är säkert lika många som det finns människor. Eller finns det bara ett enda skäl? Och vad är det då för något!?

Jag kan hålla med om att vissa åsikter är kränkande, rent av farliga. Men de måste ju få finnas också, eller? Vad händer om man en dag säger stopp att vissa tankar inte får tänkas?

Är en människa som utfört en farlig handlig, farlig för en annan människa, dömd för alltid? Beror det alltid på personen i fråga eller handligen? Eller beror det enbart på oss medmänniskor?

Jag är inte samma person som jag var för tio år sedan och jag kommer definitivt inte vara samma person om tio år. Är du? Är personen som utförde en farlig handling samma person nu som då denne utförde det?

Jag tycker att jag har utvecklats. Fått mer erfarenhet. Skapat mig mer erfarenhet. Och jag hoppas så innerligt att denna utvecklig har lett mig framåt så som jag själv känner att den har, att jag blivit en bättre människa. En bättre medmänniska. Inte sämre. Och absolut inte den samma.

Min andra traderaförsäljning!

Tröttnade på ett tvålset som stod o skräpade här hemma. Visserligen var den fin när den stod o skräpade, men ändå... Skräpade! Så jag la ut det på Tradera. Scary!!!

Jag är ännu inte van att sälja grejer på Tradera och har dragit mig för att göra det flera gånger, tycker det är svårt att veta exakt hur mycket frakten skulle kunna gå på (det slog mig nu att man ju faktiskt kan packa grejerna innan man lägger ut annonsen o då veta hur stort och hur mycket paketet väger. HA!).

Nu har jag iaf fått mitt "gamla" tvålset sålt o är sååå stolt! Bara till att packa o skicka iväg grejsen - härligt att rensa hemma!

//stolt som en tupp

Små, små ting som gör livet

Ibland får man den där känslan som är så underbar. Allt är bra, man älskar och är älskad. Sånna stunder gör livet.

En sån stund får man när sonen letar förbrilt efter sin mugg (som han lagt på helknasigt ställe) och som blir överlycklig när mamman kommer med muggen igen (efter att först försökt ge en annan mugg, men som inte dög - fel färg).

F*n, jag har blivit äldre!

I stället för att göra något nyttigt ikväll (som egentligen var planen) har jag suttit o kollat på kompisars bilder på Facebook.

Jaja, jag vet... Facebook hit o facebook dit, det är så man kan gräva ner det ibland. Men som nu, då är det bra. Eller nää. Fel ord. Inte bra. Inte alls bra. Facebook och dess bilder på kompisar har fått mig att inse en grej ikväll. Precis nu, för bara två minuter sen.

Vi blir äldre. Jag blir äldre. Vi har alla fått ett mer vuxet utseende. Bättre, sämre? Just nu sämre...

Det känns definitivt sämre nu när man har för lite sömn i kroppen, ser ut som ett svinto i håret och för femte gången ikväll tänkt tanken "jisses, vad jag är trött". Och kommer definitivt att kännar bättre imorgon när jag får den där hjärtliga kramen av sonen när vi ses efter en dag ifrån varandra.

Det är inte dåligt att bli äldre - det är bara ett brutalt uppvaknande ibland!

Lugn, ni vänner jag har på FB... Jag tycker inte att ni ser gamla ut. Bara äldre än vad ni gjorde i nian, gymnasiet eller då när vi kanske umgicks mer. Erfarenheten ska väl sätta sig nånstans, eller hur?

Shopping a la Ullared

Äntligen blev trippen till Ullared av. Klockan ringde 03:30 igår... Segt! Men helt klart värt det!

Det finns mycket struntgrejer på Ullared, helt klart. Mer än nödvändigt också. Men vet man vad man ska ha, så finns det ordentliga grejer. Märkesgrejer till o med. Såg både Kosta Boda och andra kända märken.

Två grejer fick jag inte med hem som jag hade på listan, och det grämer mig lite faktiskt. Ville kolla in en barnvagn jag fått tips om (det var slut, meddelade en otroligt tjurig butiksarbetare) och en tramptraktor med vagn (fanns bara en dyr och inte alls den sorten jag var ute efter).

Annars var det som vanligt (säger jag som inte har rutin på sånt här) man kommer hem med både mindre o mer grejer än vad man räknat med.

Nöjd.

Google maps - you're killing me!!!

Detta lilla tips fick jag av en vän på Facebook.

‎1. Gå till Google maps.
2. Klicka på Vägbeskrivningar.
3. Skriv New York som startplats.
4. Skriv Kina som slutplats.
5. Gå till nummer 31 i vägbeskrivningen.
6. När du skrattat färdigt, sprider du vidare det goa skrattet!

Nu ger jag upp pilatesen... Suck!!

Nää, nu blir jag riktigt arg på förkylningar!! En gång, en enda ynka gång, har jag kunnat gå på pilatesen. Förra veckan var första gången sen september som jag kunde gått på pilates. Och då kunde jag inte gå pga andra orsaker.

Och nu? Nu har ännu en förkylning satt igång. Jag hatar att vara vara förkyld! Desutom känns det som att jag måste ge upp träningen helt o hållet, vilket inte är helt sant för det det är ju bara under tiden jag är "sjuk" men ändå.

Fikatips!

Fredagar på jobbet har en stadig tradition - en extra fikapaus, en fikapaus med extra gottigt! Och denna fredag är det min tur...

En grej jag luskat ut att bjuda på snickerskakor, superenkelt - fixat o klart här hemma. =) Men den andra grejen?? Hmm, tips tack!!

Kanske Kärleksmums eller mördegskakor? Nått enkelt måste det bli iaf, enkelt att baka alltså. Jag gissar på att jag inte får vara ifred att baka. Så antingen enkelt så att lillgrabben kan vara med eller enkelt så det går att fixa under hans sovstund på dagen.

Höstmarknad på ALV

Har man inte varit på ALV under höstmarknaden vet man inte hur mysigt det är och vilken julstämning man får... Sista dagen idag för er som inte varit!! (Skulle lätt kunna åka en gång till!)

Igår begav sig alltså lilla familjen och systeryster o pöjk till ALV. Pojkarna var överförtjusta i traktorerna, lekparkerna, småhusen, korven - allt! Det enda som blev lite tråkigt var väl att behöva sätta sig i vagnarna och bilarna vid hemfärden.



Man kan ju börja undra vem som tycker om att
leka bland husen mest..?



"Pippi köper karameller"

 

Att det kan vara så roligt att öppna o stänga en dörr...

(Hoppas systrami tyckte det var så bra på ALV som hon hade förväntat sig!!!)

En (eller två, tre o femtielva) tripp dit i sommar när det är bättre lekväder är garanterad.

Två fina flaskor glögg och en julig konlampa inhandlades. Nöjd. Skulle kunnat handla hur mycket som helst vid ett av stånden, massor med fina pryttelgrejer.

Mössas!

Två stycken mössas har nu gått hädan från våra köksskåp....

De gillar choklad de små djävulungarna!! Bara så ni vet!

Julklappsrejs??

Nån mer än jag som just kommit på (för femtielfte gången) att julafton o alla tillbehör närmar sig med stormsteg??

Nästan alla klappar är tänkta (alltså inte köpta, men uppskrivna på det heliga julklappspappret) och de flesta på listan inhandlade. Inslagning återstår, som vanligt! I år (som alla andra år) tänkte jag slå in klapparna lite extra juligt och genomtänkt. Kanske ha ett litet julklappsrim på också..?



Funderar, planerar o somnar snart....

Spridda tankevurpor o helkrachar!

Ibland när man låter huvudet o tankarna ha sin egen gång kan man bli glatt överraskad, komma på lösningar på tidigare helt omöjliga problem. Och ibland (som nu) känns det som att man går vilse i sitt eget huvud.

Tänk om man hade en karta man kunde följa då, det vore så skönt. Inte alltid och inte en karta man var tvungen att följa till pricken utan mer som en vägvisare. Ja, en vägvisare! Det är vad jag behöver just nu.

Man skulle kunna tro att jag ska lösa världsproblem, men nepp... Det är bara vanliga småttiga (inte ens värda-att-nämna-) problem vi snackar om här. Som dagishämtningar/lämningar, tvättberget, bilen o håret. Ni ser - fruktansvärt tråkiga, småttiga problem!! Urtrista!!

Men de är mina problem, och jag antar att jag själv väljer hur stora de problemen egentligen är. Och just nu väljer jag att de är STORA!

//vilse i pannkakshuvudet...

Kycklinglåda a la mumsigt värre!

Den här maträtten är en av mina favoriter, inte bara för att den är så snuskigt god utan också för att den är löjligt enkel att göra!!

Kycklinglåda a la mumsigt värre!

20-25 min, 225 grader.

1 st grillad kycklling (eller 3-4 kycklingfiléer)
2 dl ris, kokt (brukar göra 4 port ris cirkusgurkus 3 dl ris)
Rökt skinka efter behag
3 dl grädde
1/2 flaska chilisås

1. Koka riset.
2. Dela kycklingen, bryn den om det är filéer o inte färdiglagad.
3. Mät upp grädden och vispa så det blir lite luftigt. Häll i chilisåsen och vispa lite till. (Ju fluffigare det är desto godare blir det.) Strimla skinkan.
4. Blanda allt i en ugnsäkerform (hög). Och ställ in i ugnen i 20-25 minuter, 225 grader.
5. Klart!!

Champinjoner, knaperstekt bacon o annat gottigt gör ju inte lådan sämre. Det är bara fantasin som sätter gränser!

Bestämd herre

Jag: Kan du säga "pappa"?
Grodan: Nej
Jag: Kan du säga "mamma"?
Grodan: Ja
Jag: Vill du säga "mamma" då?
Grodan: Nääää

Botemedel mot surkärringsjuka!?

Plus två panodil. Nu jäklar ska här botas surkärringsjuka!!

Jag har ett beroende

Att jag har ett beroende är väl en sak, men nu har jag upptäckt att även min lilla parvel också fastnat i fällor, inte bara ett utan flera beroenden.

Banan
Ost
och det viktigaste - Nappen

Häxan Surtant??

Se upp, för här har man tydligen förvandlats till häxan Surtant!!!

Och vad ska man göra åt saken?? Någon?

Och detta blev av....

• Vika en biljon maskiner med tvätt
• Tvätt TVÅ maskiner
• Plocka disk till förbannelse
• Dammsuga upp ett ton hundhår o 500 kg sand
• Döda skogsmöss
• Handla
• Besök av världens finaste T

Bäst av allt på hela dagen var besöket. Du gjorde min dag, gumman!!! <3

Min att-göra-lista för dagen (hoppfullt tänkande)

• Vika tvätt
• Tvätta några maskiner (kolla vädret o se om det blir blåsigt o utan regn idag)
• Plocka med disk
• Dammsuga
• Moppa golv
• Bädda rent
• Döda skogsmöss (inte jag, Anticimex)
• Få besök av fina T (ett absolut underbart måste, inte hoppfullt tänkande)
• Handla

Fullspäckad hemmadag!!

Idag ska mössasen DÖ!!

Efter att stora S och jag (fått tummarna ur *pip* och) fixat in micron i ett köksskåp har vi fått påhälsning av söta (hrmpf!) små skogsmöss som gnagar i sig knäckebröd. Den enda ätliga för dom i det skåpet. Fruktansvärt äckligt! Och jag kommer behöva sanera hela huset känns det som!!

Att de är i väggarna o söker skydd, eller upp på vinden o gör samma sak, gör mig inte ett dugg. Men jag vill inte ha dem inne i huset. Där är det tvärstopp på min gästvänlighet.

Idag kommer Anticimex hit och ska hjälpa oss lösa problemet åt oss - äntligen!!!

Död åt alla skogsmöss i mina köksskåp!!!

Nu har jag banan smetat över hela armarna (kan meddela att det blir väldigt stelt efter ett tag)...

WOHOO!

Prenumeranterna på bloggen ökar med 100 %! Wohoo!!! Nu är det hela 2 stycken!!! Förstår ni hur nöjd jag är????




(jag vet, jag är superlarvig - men jag bryr mig inte... ;-) )

Föräldramöte - att vara eller icke vara?

Nervös, förväntansfull o hela kittet alltså? Första föräldramötet är på G och jag vet inte riktigt vad man ska förvänta sig... Det är ju inte så länge vår lilla skrutt har gått på dagis menar jag, så några idéer att komma med till förbättringar o sånt har jag inte.

Tycker fortfarande vi är i en sorts inkörningsfas där massor av frågor/rutiner ska "lösas". Exempelvis;

hur...
...länge ska man stå och prata med personalen vid lämning/hämtning?
...mycket ska man informera om vid taskigt sovda nätter?
...mycket ska man fråga om hur barnets dag har varit och hur mycket är självklart för personalen att berätta?

Några exempel alltså. Är det bara jag som tänker så här? Eller går alla föräldrar igenom den här proceduren? Hur lång tid ska den här fasen ta egentligen??

Jaja, vi får väl ta en sak i taget som vanligt. *suck* Att inte barn kom med handböcker som också gällde oss föräldrar, vad mycket lättare vissa saker skulle bli då.. (och tråkigare, men det bryr vi oss inte om just nu...)

"Orakat - håriblet eller bara härligt?"

Jaopp, lite tid över och då skummas Wendela igenom igen... Denna gång hamnade jag på en artikel om kvinnors kroppsbehåring. Mycket spännande! Och får en att fundera liiite. (Klicka på rubriken för att komma direkt till artikeln, så slipper du leta. Om du vill läsa den alltså.)

I artikelt intervjuas bloggaren Arvida Byström om fenomenet hår eller inte hår. Det räknas upp ett antal kändisar som kommit till röda mattan med hår lite här o där. Uppmärksammat satans! Å ena sidan kan jag undra varför och å andra sidan förstår jag precis! Efter att ha läst Lady Dahmers blogg ett tag känns det mer naturligt att visa sig orakad. Inte för att hon hjärntvättat, tvärtom (!), hon får en att tänka till. Liksom denna Arvida Byström, antar jag.

Okej, nu är det ju inte precis så att jag kastat bort rakhyveln, men paniken som kunde komma när man upptäckte att man hade orakade ben och det enda man hade att sätta på sig var en kjol - är borta.

Så... Det jag kan förstå med att det blir så nedrans uppmärksammat är just därför att det anses kvinnligt att inte ha hår på benen, under armarna (på armarna) osv.. Ställena vi tjejer inte får ha hår på är ju fler än de ställen vi får ha hår på. Sjukt, eller hur? Men ändå, så är det kvinnliga kravet - håller ni inte med?? Därav förståelsen alltså.

Det jag kan undra över är varför och hur det blev så här? Jag har ju minnen från småskolan, där en av grejerna jag blev retad över, och speciellt gympalektionerna där det påpekades att jag hade håriga ben (och armar). Va f*n - jag kan komma ihåg att min mamma fick övertala mig om att jag verkligen inte behövde (eller fick för den delen) raka benen - att jag var fin som jag var. Naturlig.
Är det där det bottnar? Grupptrycket? Tjaa, kanske. Eller till stor del? Men vad är förklaringen till allt när vi blir äldre då? När grupptrycket inte borde spela lika stor roll? Växer vi aldrig ifrån det? När det gäller så mycket annat växs det ju både hit o dit o på tvären... Feströkning, den där extra drinken innan man går hem, kasta snöbollar på bilar o massor av andra saker.

När du står framför spegeln, i duschen eller var du än rakar dig - släng en tanke på varför du gör det. Du kanske inte slutar, och det är inte det jag kräver heller, jag menar bara att det är jäkligt nyttigt att tänka till ibland på varför man gör saker. Och helst sånna saker som man bara gör av farten!

Själv har jag inte hittat mitt svar på frågan om hår eller inte hår än, men jag tänker och det är huvudsaken!!

Ny header?

Många som piffar till sina bloggar nu, borde göra desamma. Men har total idétorka... Help?? Nån som har några smarriga idéer att dela med sig?