Jo, vi gjorde faktiskt det igår. Sonen och jag. Åkte och handlade en massa nyttigheter (godis, chips, ostskruvar [jäkla syrran som fått en fast på det också] och cola. Och tandkräm.) och så hyrde vi film.
Draktränaren
Dumma mig
Life as we know it
Draktränaren fick helt klart godkänt av sonen, det var ju många "arrghh" i. Och arrghh är allt från grodor till krokodiler, men just här drakar alltså. Jag gillade också filmen. Men är lite besviken, än en gång, på att de visar i stort sett alla go'bitan på reklamerna. Då finns det knappt något över tills när man sitter bänkad i soffan med mysfaktorerna i högsta hugg.
Dumma mig kändes mer som en vuxen- eller ungdomsfilm pga alla skämt. Sonen fattade inte riktigt allt och övergav snabbt filmen för sin traktorbok. Inte en film som jag kommer att köpa direkt, men den var ganska söt. Bäst i filmen är när de besöker ett tivoli. It's so FLUFFY!!!
Och den sista filmen sparar jag till mig själv, så jag kan götta mig riktigt ordentligt.
måndag 5 september 2011
Dagens tillstånd - oförbättrat
Det är dags för en repris...
Just nu, just i detta ögonblick har jag kommit på att jag hatar något. Ett starkt ord (intensiv o. ihållande känsla av ovilja mot ngn l. ngt [så att man önskar ondt över l. söker skada l. fördömer föremålet för denna känsla]; äv.: stor motvilja, avsky.), som man ska vara j*kligt försiktig med. Men det här hatar jag.
Att vara förkyld.
Just nu, just i detta ögonblick har jag kommit på att jag hatar något. Ett starkt ord (intensiv o. ihållande känsla av ovilja mot ngn l. ngt [så att man önskar ondt över l. söker skada l. fördömer föremålet för denna känsla]; äv.: stor motvilja, avsky.), som man ska vara j*kligt försiktig med. Men det här hatar jag.
Att vara förkyld.
söndag 4 september 2011
Off to the market and burn some cash
Visst är det okej att sätta ungen framför TVn en solig dag som denna när man åkt på världens ungen-har-börjat-dagis-förkylning? Och gubben jobbar över. Helt okej tycker jag.
Nu ska jag bara skiva ihop en ordentlig inköpslista och sen bege oss mot affären. Hittills har jag fått ihop;
alvedon,
nässpray,
cola,
chips
och eventuellt skinka.
Ifall vi ska ha varma mackor till middag alltså. Men bara då. Och så planerar jag att hyra en film också. eller två. För vi sov middag väldigt lääänge här idag. En sen kväll är att vänta alltså. Med två griniga småungar, varav en måste kryssa i andra åldersboxen vid undersökningar och den andra inte får kryssa i någon alls.
Nu ska jag bara skiva ihop en ordentlig inköpslista och sen bege oss mot affären. Hittills har jag fått ihop;
alvedon,
nässpray,
cola,
chips
och eventuellt skinka.
Ifall vi ska ha varma mackor till middag alltså. Men bara då. Och så planerar jag att hyra en film också. eller två. För vi sov middag väldigt lääänge här idag. En sen kväll är att vänta alltså. Med två griniga småungar, varav en måste kryssa i andra åldersboxen vid undersökningar och den andra inte får kryssa i någon alls.
lördag 3 september 2011
Åh, åh, vad skönt det är att gå naken!
250 kg kärlek - och jag kunde inte sagt det bättre än dem. Eller rättare sagt. Sonen kunde inte sagt det bättre. För vad är skönare än att kunna gå naken o kissa i det fria?
Toan (eller pottan) är roligare att sitta på efteråt, när allt är klart.
Jaja, ett steg framåt är det ju att han inte vill ha blöjan. Nu gäller det att få toan/pottan så rolig att lättandet hamnar där istället för på golvet.
Några tips?
Toan (eller pottan) är roligare att sitta på efteråt, när allt är klart.
Jaja, ett steg framåt är det ju att han inte vill ha blöjan. Nu gäller det att få toan/pottan så rolig att lättandet hamnar där istället för på golvet.
Några tips?
torsdag 1 september 2011
Fatta, nu har de ju värsta chansen att sätta nya trender!
Jag gillar P4, skarpt. Inte bara för att de oftast har en härlig blandning av nya och gamla låtar (inte som Mix Megapol o RIX FM har utan en riktig blandning). Utan också för deras sätt att förmedla lite udda nyheter. Som inspelningsstoppet i USAs porrindustri (dra fram till ungefär 25 minuter så hör du inslaget).
Jag trodde först att de skämtade, men nej.. Det var ju inte något humorprogram jag lyssnade på precis. Det diskuterades om att en del aktörer har testats positivt för HIV och att en ny lag säger att de därför (oklart, eller om det helt enkelt är en ny lag punkt) måste börja använda kondom. Av inslaget att döma så var väl inte alla helt med på det och tills det klubbats igenom (kondom på) så har all inspelning stoppats.
Att inte det här har kommit tidigare, eller "blommat ut" tidigare förvånar faktiskt. Jag har ingen aning om hur mycket människor det rör sig om, i själva "industrin" men det är ju en hel del pengar inblandade och så fort det är det är det också mycket folk. Så att det är en del aktörer som blivit smittade borde väl betyda att det är ganska många, eller? Jaja, hur eller hur...
Porrindustrin/filmerna sätter ju vissa trender. Ett tag var falukorv väldigt poppis och just nu är det rakat som gäller. Dessutom så verkar det ju onekligen som att kondomfritt också är en trend som går nu. Appropå att det blev sån hysteri för att de skulle på menar jag, alltså... Hrpmff... Åter till saken.
Jag tror faktiskt att det skulle vända den tråkiga trenden av att det är osexigt, okänsligt och framförallt inte ett dugg häftigt att använda kondom.
Om unga kan ta efter de dåliga sidorna (vissa rent av förnedrande, en del helt och hållet livsfarliga att ta efter) från porrfilmerna borde ju de goda (kondomanvändandet) sidorna också kunna hänga med efter ett tag. Så tänker jag.
Alla förebilder som kan skapa en positiv trend kan vi väl räkna som en bra förebild. Oavsett om bilden kommer i form av en silikontuttad donna eller en vaccumpumpad filur.
Jag trodde först att de skämtade, men nej.. Det var ju inte något humorprogram jag lyssnade på precis. Det diskuterades om att en del aktörer har testats positivt för HIV och att en ny lag säger att de därför (oklart, eller om det helt enkelt är en ny lag punkt) måste börja använda kondom. Av inslaget att döma så var väl inte alla helt med på det och tills det klubbats igenom (kondom på) så har all inspelning stoppats.
*** Här hade jag tänkt lägga in lite bilder, men kom på hur opassande det skulle vara. Så ni får nöja er med halvdassiga ursäkt och själva googla fram porrbilder som visar kondomanvändandet inom branchen. ***
Att inte det här har kommit tidigare, eller "blommat ut" tidigare förvånar faktiskt. Jag har ingen aning om hur mycket människor det rör sig om, i själva "industrin" men det är ju en hel del pengar inblandade och så fort det är det är det också mycket folk. Så att det är en del aktörer som blivit smittade borde väl betyda att det är ganska många, eller? Jaja, hur eller hur...
Porrindustrin/filmerna sätter ju vissa trender. Ett tag var falukorv väldigt poppis och just nu är det rakat som gäller. Dessutom så verkar det ju onekligen som att kondomfritt också är en trend som går nu. Appropå att det blev sån hysteri för att de skulle på menar jag, alltså... Hrpmff... Åter till saken.
** Det är samma sak här med bilder. Men istället för en ursäkt kan jag tipsa om att ni googlar på "Fäbojäntan". För att fatta min hint till falukorven. Öhm, det var bara det. **
Många unga tittar på filmerna, inte bara från USA, jag menar hallå - internet? Hur många sider finns det inte. Tänk om alla dessa personer skulle börja göra en cool grej av att sätta på kondomer. Sexa upp det en aning. Inte sån där skämmig nu-ska-vi-sätta-kondomer-på-en-banan-teknik utan en teknik som får ungdomarna att faktiskt börja använda dem. Jag tror faktiskt att det skulle vända den tråkiga trenden av att det är osexigt, okänsligt och framförallt inte ett dugg häftigt att använda kondom.
Om unga kan ta efter de dåliga sidorna (vissa rent av förnedrande, en del helt och hållet livsfarliga att ta efter) från porrfilmerna borde ju de goda (kondomanvändandet) sidorna också kunna hänga med efter ett tag. Så tänker jag.
Alla förebilder som kan skapa en positiv trend kan vi väl räkna som en bra förebild. Oavsett om bilden kommer i form av en silikontuttad donna eller en vaccumpumpad filur.
Jag bara säger det, okej?
Ibland är det jäkligt skönt att kunna lämna bort sonen, inte för att han är jobbig eller så. Utan för att jag är så förbannat trött. Man blir det efter en ganska sömnlösnatt.
Och det ska bli extra skönt idag. Väldigt skönt. Att jag ska direkt till frissan efter dagislämningen har absolut inget med saken att göra.
/funderar på om man kan starta en snarktävling under hårtvättningstiden
Och det ska bli extra skönt idag. Väldigt skönt. Att jag ska direkt till frissan efter dagislämningen har absolut inget med saken att göra.
/funderar på om man kan starta en snarktävling under hårtvättningstiden
onsdag 31 augusti 2011
En kunskap att skryta med i sitt CV kanske?
Den som säger "ÅH, den här filmen kan jag se HUR många gånger som helst!!". Den personen har inga barn. Som går upp tidigt. Och kräver samma film om och om igen. Varje morgon.
tisdag 30 augusti 2011
Kämpa för varenda unge!
Jag är en bloggare för varenda unge, är du?
Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.
Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.
UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.
På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller" facebooka" om barns rättigheter.
Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.
Du kan göra större skillnad än du tror.
Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge - läs mer här!
Denna text är kopierad från UNICEFs hemsida.
Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.
Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.
UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.
På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller" facebooka" om barns rättigheter.
Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.
Du kan göra större skillnad än du tror.
Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge - läs mer här!
Denna text är kopierad från UNICEFs hemsida.
xoxo och allt det där
Nu har jag sökt jobb!
Så håll tummarna för att jag fjäskat och skrytit på rätt saker så att jag, först o främst får komma på en intervju men även att jag får själva jobbet!
/klappar på axeln
Så håll tummarna för att jag fjäskat och skrytit på rätt saker så att jag, först o främst får komma på en intervju men även att jag får själva jobbet!
/klappar på axeln
måndag 29 augusti 2011
Operation blöjfri påbörjad
Jag: Vill du ha underbyxor idag?
Sonen: Nää
Jag: Vill du vara blöjfri?
Sonen (hoppar upp o ner): JA!
Två par kalsonger senare och ett golv blötare så är vi igång med operation blöjfri. Tänker inte tvinga fram något, vill han ha en blöjfri dag i dag men inte imorgon är det helt okej. Jag ser ändå toppen av blöjhögen, ljuset i slutet av blöjtunnelntunnan och allt det där.
Desutom är han helnöjd i sina underbyxor. Känner efter, testar att studsa på rumpan, kikar in i och vrålar stolt "KISSIG" när saken är klar.
Sonen: Nää
Jag: Vill du vara blöjfri?
Sonen (hoppar upp o ner): JA!
Två par kalsonger senare och ett golv blötare så är vi igång med operation blöjfri. Tänker inte tvinga fram något, vill han ha en blöjfri dag i dag men inte imorgon är det helt okej. Jag ser ändå toppen av blöjhögen, ljuset i slutet av blöj
Desutom är han helnöjd i sina underbyxor. Känner efter, testar att studsa på rumpan, kikar in i och vrålar stolt "KISSIG" när saken är klar.
Men... Ska bara... Lovar!! Sen så.
Jag känner det på mig, idag kommer bli en sån där dag då jag vill alldeles för mycket.
fredag 26 augusti 2011
Jag är ett geni!
Satt precis och tänkte på om jag inte kunde inhandla middagssakerna innan badhuset idag. Ni vet, så man slipper en trött ilsken 2-åring i mataffären. Inte kul för någon. Och jag kom på värsta affärsidén! Jag är ett geni!
Ni vet sånna där skåp som finns i nästa varje affär, som man kan skövla in sina redan inhandlade kassar i för en femma. Vad sägs om sånna kylskåp istället!? Ahh, ahh?? Smart va! Då kunde man ju handla innan, när ungen är glad, och bara åka dit och hämta ut grejerna efteråt, när ungen är sur.
Alltså, ibland förvånar jag t.o.m mig själv.
Ni vet sånna där skåp som finns i nästa varje affär, som man kan skövla in sina redan inhandlade kassar i för en femma. Vad sägs om sånna kylskåp istället!? Ahh, ahh?? Smart va! Då kunde man ju handla innan, när ungen är glad, och bara åka dit och hämta ut grejerna efteråt, när ungen är sur.
Alltså, ibland förvånar jag t.o.m mig själv.
Fredag idag, stora planer idag!
Vaknar upp; ryggen är paj, gubben är trött som få (inte så underligt) och sonen hyperaktiv. En ganska vanlig morgon alltså. Förutom två saker - det är fredag och jag har smidit planer för dagen.
Jodå, förutom det vanliga härjet här hemma ska sonen och jag efter middagsvilan åka in till stora staden och in till badhuset. Och varför tänker ni, du hade ju ont i ryggen, ska du verkligen gå till badhuset med en 2-åring själv då. JO! För vet ni, då får jag stå hur länge som helst i duschen. I kanonvarmt vatten! Fatta vad skönt!!
Efter det när sonen är så där lagom go, ska vi snabbt svänga in på någon affär och inhandla grejerna till kvällens middag och mys. (Fast för myset blir det nog inga större inköp, sonen såg popcornskålen här hemma. Tror faktiskt att den räcker.)
Det, mina damer o herrar, är mina stora planer för denna fredag.
Jodå, förutom det vanliga härjet här hemma ska sonen och jag efter middagsvilan åka in till stora staden och in till badhuset. Och varför tänker ni, du hade ju ont i ryggen, ska du verkligen gå till badhuset med en 2-åring själv då. JO! För vet ni, då får jag stå hur länge som helst i duschen. I kanonvarmt vatten! Fatta vad skönt!!
Efter det när sonen är så där lagom go, ska vi snabbt svänga in på någon affär och inhandla grejerna till kvällens middag och mys. (Fast för myset blir det nog inga större inköp, sonen såg popcornskålen här hemma. Tror faktiskt att den räcker.)
Det, mina damer o herrar, är mina stora planer för denna fredag.
torsdag 25 augusti 2011
Kanelvåfflor
Ingredienser
75 g margarin eller smör
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 msk socker
1 msk kanel
1 krm salt
2 dl mjölk
1 ½ dl vatten
Gör så här
Smält margarinet/smöret och låt det svalna.
Blanda de torra mjöl, bakpulver, socker, kanel och salt i en skål. Tillsätt mjölken, vattnet och det avsvalande matfettet. Vispa smeten klumpfri.
Grädda våfflorna och njut!!
Supergott recept, påminner en aning om mjukpepparkaka. Så här hemma lär detta bli i julklassiker. Eller nja, det var faktiskt alldeles för gott för att hålla till en viss del av året. MUMS!
75 g margarin eller smör
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 msk socker
1 msk kanel
1 krm salt
2 dl mjölk
1 ½ dl vatten
Gör så här
Smält margarinet/smöret och låt det svalna.
Blanda de torra mjöl, bakpulver, socker, kanel och salt i en skål. Tillsätt mjölken, vattnet och det avsvalande matfettet. Vispa smeten klumpfri.
Grädda våfflorna och njut!!
Supergott recept, påminner en aning om mjukpepparkaka. Så här hemma lär detta bli i julklassiker. Eller nja, det var faktiskt alldeles för gott för att hålla till en viss del av året. MUMS!
onsdag 24 augusti 2011
För att det är gott såklart!
Hjälp med disken - jättebra.
Bada med ett glatt humör - jättebra.
Äta bubblorna och dricka vattnet - mindre bra.
Så vad gör man när sonen verkar tycka att det inte finns något godare än gammalt disk- och badvatten???
Argumenten mot börjar tryta, i alla fall de han lyssnar (lyssnade) på...
/Suck
Bada med ett glatt humör - jättebra.
Äta bubblorna och dricka vattnet - mindre bra.
Så vad gör man när sonen verkar tycka att det inte finns något godare än gammalt disk- och badvatten???
Argumenten mot börjar tryta, i alla fall de han lyssnar (lyssnade) på...
/Suck
Tjocka Maggie bli smal och populär
Nog att det ska finnas böcker inom de allra flesta ämnen. Böcker som tar upp jobbiga saker. Men den här tar väl fan priset!? En inspirerande bok, som vänder sig till så unga barn som fyraåringar, som handlar om överviktiga Maggie som bantar och blir skolan populäraste fotbollsspelare.
Författaren, Paul Kramer, till boken förstår inte varför den fått så hård kritik. Han har tydligen skrivit fler böcker om jobbiga ämnen som sängvätning och skilsmässor. Jag undrar just hur de där böcker utspelar sig. Sängvätaren mobbas kanske till torra nätter? Och barnen klandras för skilsmässan? Varför frångå ett vinnande koncept liksom!!??
Kolla illustrationen på bokens framsida. Påminner inte den äckligt mycket om skräckbilderna man ser när anorektikers och bullemikers tankegångar illustreras? Ett barn står framför en spegel och ser en helt annan bild speglas tillbaka. Okej, den brukar visas tvärtom. Men någonstans börjar ju tankarna.
Maggie har tydligen en väldig potetial som döljs av hennes övervikt. Tydligen kan hon ingenting pga detta. Just när hon är överviktig alltså. Jag menar, för vilken överviktig person kan något över huvudtaget... Det är bara smala personer som är duktiga. Som kan saker. Som har någon sorts kompetens i vårat samhälle.
Boken ska visa en flicka som tar sitt öde i egna händer. Okej, tanken är bra. Men var någonstans är det rätt att ett barn måste ändra sitt yttre för att bli accepterad? Återigen, är det inte vi vuxna som måste lära våra barn att människor ser annorlunda ut och att det är OKEJ. Det är bra att vi ser, är och beter oss annorlunda - individuellt.
Tänk om Maggie har en sjukdom, måste äta kortison och därför är "överviktig". Ska hon sluta med sin livsviktiga medicinering, skada sin hälsa, för att bli accepterad?
Tänk om Maggie fortsätter med sin spegelvridna bild av sig själv? Och blir anorektiker. Träningsnarkoman? Hon kommer ju säkert fortfarande vara populär, hon är ju smal, så då måste det ju vara okej. Eller hur.
För det enda rätta är att vara smal, följa normen och aldrig sticka ut. Och för guds skull! Kom ihåg att överviktiga kan ingenting, inget alls.
 |
| Bilden är lånad från Aloha Publishers hemsida. |
Kolla illustrationen på bokens framsida. Påminner inte den äckligt mycket om skräckbilderna man ser när anorektikers och bullemikers tankegångar illustreras? Ett barn står framför en spegel och ser en helt annan bild speglas tillbaka. Okej, den brukar visas tvärtom. Men någonstans börjar ju tankarna.
Maggie har tydligen en väldig potetial som döljs av hennes övervikt. Tydligen kan hon ingenting pga detta. Just när hon är överviktig alltså. Jag menar, för vilken överviktig person kan något över huvudtaget... Det är bara smala personer som är duktiga. Som kan saker. Som har någon sorts kompetens i vårat samhälle.
Boken ska visa en flicka som tar sitt öde i egna händer. Okej, tanken är bra. Men var någonstans är det rätt att ett barn måste ändra sitt yttre för att bli accepterad? Återigen, är det inte vi vuxna som måste lära våra barn att människor ser annorlunda ut och att det är OKEJ. Det är bra att vi ser, är och beter oss annorlunda - individuellt.
Tänk om Maggie har en sjukdom, måste äta kortison och därför är "överviktig". Ska hon sluta med sin livsviktiga medicinering, skada sin hälsa, för att bli accepterad?
Tänk om Maggie fortsätter med sin spegelvridna bild av sig själv? Och blir anorektiker. Träningsnarkoman? Hon kommer ju säkert fortfarande vara populär, hon är ju smal, så då måste det ju vara okej. Eller hur.
För det enda rätta är att vara smal, följa normen och aldrig sticka ut. Och för guds skull! Kom ihåg att överviktiga kan ingenting, inget alls.
Händerna bakom ryggen men jag lovar ändå.
Sonen är på dagis, gubben och hunden är i skogen och jag sitter ensam hemma. Otroligt hur tyst det kan vara i ett hus! Det är så att man börjat sakna "mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma" redan på den här korta stunden.
Idag väntar en del hushållsarbete. Urk! Jag får ju skylla mig själv som skjuter upp allting, men ändå. Att gnälla lite gör ändå saken bättre. Det är tur att det är tråkväder ute också, då kommer jag itne få dåligt samvete för att jag tar en innedag istället för, tjaa - klippa gräset kanske.
En liten stund till bara framför dumburken, sen ska jag sätta igång med alla de där måsten. Jag lovar!
Idag väntar en del hushållsarbete. Urk! Jag får ju skylla mig själv som skjuter upp allting, men ändå. Att gnälla lite gör ändå saken bättre. Det är tur att det är tråkväder ute också, då kommer jag itne få dåligt samvete för att jag tar en innedag istället för, tjaa - klippa gräset kanske.
En liten stund till bara framför dumburken, sen ska jag sätta igång med alla de där måsten. Jag lovar!
tisdag 23 augusti 2011
Gabriellas sång med Helena Sjöholm
En stark låt som sjungs av en av sveriges starkaste röster. Kan man annat än rysa??
Lyssna desutom på texten....
Efter sommarlov kommer TVmys
Första dagen på dagis tog hårt på pojken, på mig också. Jisses vad man måste försöka hinna med...
Det blir en lugn eftermiddag/kväll med massa tvmys idag. Och jag tänker inte klaga!
Det blir en lugn eftermiddag/kväll med massa tvmys idag. Och jag tänker inte klaga!
måndag 22 augusti 2011
Åh, typiskt!
Bara för att man var duktig och hängde ut tvätten för att den skulle hinna torka till kvällen - hade det hunnit börja regna precis när man var på väg ut för att hämta in den (inte längre) torra tvätten.
Typiskt...
Typiskt...
Halva höst-/vintergarderoben är fixad - skönt!
Bara lite tröjor kvar, och en vinterjacka - sen kan snön komma! Teoretiskt alltså, den behöver inte komma riktigt än...
tisdag 16 augusti 2011
Man vet att sonen är trött när...
... han inte ens klagar över att DVD-filmen bara visade menyn och inte själva filmen.
Jag känner...
... att det inte är en så rak väg jag har framför mig just nu.
Det är inte bara trist, det är lite deprimerande och väldigt skitjobbigt också.
//suck
Det är inte bara trist, det är lite deprimerande och väldigt skitjobbigt också.
//suck
måndag 15 augusti 2011
Ett enkelt matlagningstips...
... om du ska tina något i micron - gör det inte på full effekt i x antal minuter då. Resultatet blir visserligen varmt, men inte särskillt ätbart.
/suck
/suck
Dagis vs Förskola
Ibland när jag har tid över, inte så ofta numer men det händer, så brukar jag kolla in Familjelivs debattforum. Delvis för att få mig ett skratt och delvis för att förundras över hur folk - vanligt, hederligt folk - kan bete sig på nätet när de är skyddade bakom en skärm.
I debatten Föräldrar som inte kan lära sig att säga förskola... får vi lära oss att de som säger dagis är inkompetenta. Snart kommer även standardfrasen "sånna som du borde inte fått skaffa barn" att användas. Nära den nivån är det - nästan jämt. Och jag kan knappt låta bli att garva.
Ja - det heter förskola. De har numera en läroplan och de som jobbar där har (ska ha) en pedagogisk utbildning.
Jag säger; Kärt barn har många namn.
Det går knappt en dag (när man rör sig bland småbarnsföräldrar) utan att man får höra mellis, frulle eller rygga. Smeknamn, alias and so on... Någon som klagar på dem? Föräldrarna som "lär ut" ord som inte finns egentligen? Nej. Varför?
Jag säger inte att man inte får säga mellis o allt det där, jag menar helt enkelt bara att dagis är ett vedertaget begrepp nu för tiden och borde vara lika okej att använda som andra ord i samma klass.
Det finns helt klart annat att lägga energi på. Argenergin. Skrattenergin går i toppen över ett sånt här ämne!
I debatten Föräldrar som inte kan lära sig att säga förskola... får vi lära oss att de som säger dagis är inkompetenta. Snart kommer även standardfrasen "sånna som du borde inte fått skaffa barn" att användas. Nära den nivån är det - nästan jämt. Och jag kan knappt låta bli att garva.
Ja - det heter förskola. De har numera en läroplan och de som jobbar där har (ska ha) en pedagogisk utbildning.
Jag säger; Kärt barn har många namn.
Det går knappt en dag (när man rör sig bland småbarnsföräldrar) utan att man får höra mellis, frulle eller rygga. Smeknamn, alias and so on... Någon som klagar på dem? Föräldrarna som "lär ut" ord som inte finns egentligen? Nej. Varför?
Jag säger inte att man inte får säga mellis o allt det där, jag menar helt enkelt bara att dagis är ett vedertaget begrepp nu för tiden och borde vara lika okej att använda som andra ord i samma klass.
Det finns helt klart annat att lägga energi på. Argenergin. Skrattenergin går i toppen över ett sånt här ämne!
söndag 14 augusti 2011
Fasen vad jag är bra!
Kära blogg!
Idag har jag gjort något som jag faktiskt inte trodde att jag skulle orka göra. Wohoo till mig!!
Jag och sonen åkte själva till simhallen och hade jättemysigt. Han skötte sig kanonbra och jag orkade hänga med. Men visst, när mat-och-sov-klockan började göra sig påmind blev det en hel del gnäll, trots och utmaningar. En fläskläpp och blödande tand senare var vi sams igen och kunde duscha - läääänge.
De har nämligen en väldigt bra grej på våran simhall: badbaljor. Och där får man plaska hur mycket man vill, man får sitta o skvätta ner mamma, man får till o med ha i hur mycket tvål som helst i vattnet. Lödder är ju inte bara fint - det är tydligen gott också....
Allt det där betyder att jag får duscha ifred och hur länge jag vill och hur varmt jag vill! Här behövs det ju inte längre duschas snorkallt, det gillas skarpt!
Nu är vi hemma igen, sonen sover och jag är pigg på koffein. Annars hade jag gjort honom sällskap i snarkandet.
Jag är fasen bra på väldigt många saker. Och det är lika kul varje gång när man upptäcker det!
Idag har jag gjort något som jag faktiskt inte trodde att jag skulle orka göra. Wohoo till mig!!
Jag och sonen åkte själva till simhallen och hade jättemysigt. Han skötte sig kanonbra och jag orkade hänga med. Men visst, när mat-och-sov-klockan började göra sig påmind blev det en hel del gnäll, trots och utmaningar. En fläskläpp och blödande tand senare var vi sams igen och kunde duscha - läääänge.
De har nämligen en väldigt bra grej på våran simhall: badbaljor. Och där får man plaska hur mycket man vill, man får sitta o skvätta ner mamma, man får till o med ha i hur mycket tvål som helst i vattnet. Lödder är ju inte bara fint - det är tydligen gott också....
Allt det där betyder att jag får duscha ifred och hur länge jag vill och hur varmt jag vill! Här behövs det ju inte längre duschas snorkallt, det gillas skarpt!
Nu är vi hemma igen, sonen sover och jag är pigg på koffein. Annars hade jag gjort honom sällskap i snarkandet.
Jag är fasen bra på väldigt många saker. Och det är lika kul varje gång när man upptäcker det!
lördag 13 augusti 2011
fredag 12 augusti 2011
Jag saknar dig, jag saknar dig
När jag vär mindre (yngre?) läste jag en bok som heter Jag saknar dig, jag saknar dig. Det var vid den tiden då jag upptäckte hur spännande och gripande böcker kan vara. Detta är faktiskt en av de första böckerna jag blev riktigt gripen av. Kärleken, sorgen.
Författare till boken är Peter Pohl och Kinna Gieth.
Detta står i beskrivningen i Adlibris:
Nu är det alltså dags för filmpremiären och jag längtar. Detta är verkligen en film jag vill se. Att jag måste ladda upp med tre lådor näsdukar (trots att jag vet vad som händer) gör mig inget. Jag undrar bara om det är någon som skulle kunna tänka sig att sitta brevid en stortjutande mjölkkossa på bion.
Any takers??
Författare till boken är Peter Pohl och Kinna Gieth.
Detta står i beskrivningen i Adlibris:
Två tonårsflickor springer över vägen efter bussen till skolan. De är tvillingar, enäggstvillingar. Den ena systern blir påkörd och dödad.För mig, just då, var detta bara en bok. Jag visste faktiskt inte förens nu att den är/kan vara baserad på verkliga händelser eller känslor.
Detta är berättelsen om Tina som blev kvar, tvungen att försöka stå upprätt i livet utan sin syster Cilla.
Hösten 1990 får Peter Pohl ett brev från Kinna Gieth, då 14 år. Hon berättar att hon hade läst hans bok Alltid den där Anette! tillsammans med sin tvillingsyster Jenny. I slutet av boken dör Anettes tvillingsyster och tillsammans hade tjejerna pratat om just det, vad skulle hända om en av dem dog.
Ett par veckor senare omkommer Jenny i en trafikolycka.
I sitt brev frågar Kinna Gieth Peter Pohl om han kan tänka sig att skriva en bok tillsammans med henne. Det kunde han. Drygt ett år senare var boken färdig. Resultatet hade blivit en tidlös beskrivning av bottenlös sorg, men också om kärlek och hopp. Direkt när den kom var det klart att det var en ungdomsboksklassiker.
Den belönades med Augustpriset 1992 och den tyska översättningen fick Deutscher Jugendliteraturpreis 1995.
På listan över hela 1900-talets bästa svenska böcker kom Jag saknar dig, jag saknar dig! på 27:e plats, framröstat av mer än 21 000 biblioteksbesökare över hela landet.
Genom åren har Jag saknar dig, jag saknar dig! blivit en kultbok bland tonåringar. Ständigt utlånad på biblioteken och tryckt i nya upplagor. Och i januari 2011 kom filmen, i regi av välrenommerade Anders Grönros (Agnes Cecilia - en sällsam historia, Glasblåsarns barn).
I samband med filmpremiären kommer Peter Pohls älskade roman ut i ny utgåva.
Nu är det alltså dags för filmpremiären och jag längtar. Detta är verkligen en film jag vill se. Att jag måste ladda upp med tre lådor näsdukar (trots att jag vet vad som händer) gör mig inget. Jag undrar bara om det är någon som skulle kunna tänka sig att sitta brevid en stortjutande mjölkkossa på bion.
Any takers??
Ge dig/er!? Sök uppmärksamhet på annat håll för fan!
Allvarligt! Vad fan tänker man med när man gräver ner explosiva saker i en sandlåda? Vid en förskola.
Inte fasan är det med hjärnan, för den bara måste vara bortblåst sen länge innan!
Inte fasan är det med hjärnan, för den bara måste vara bortblåst sen länge innan!
Jag kan också vara farlig...
... i trafiken.
Jag har nämligen en liten skräck för att köra bakom timmerbilar. Det är inte själva lastbilen jag är rädd för. De är stora och kan ibland köra efter störst-går-först-metoden, men ändå. Nej, jag är inte rädd för att köra bakom en lastbil.
Men en timmerlastbil! Onej, då kör jag om vid första bästa tillfälle. Och ibland (kan jag tycka efteråt) inte vid de bästa heller utan bara första tillfället.
Jag är nämligen livrädd för att lasten ska lossna. Okej, risken är nog ganska låg egentligen - om de inte råkar ut för en olycka. Men för mig är det ett för stort OM. Dessutom flyger det allt som ofta av bitar; kvistar, bark eller annat som kläms fast mellan stockarna. Skulle det träffa min bil när jag kör bakom är jag övertygad om en säker ond död.
Skulle du vilja ha suttit i bilen på bilden?? Jag vill det definitivt inte, därför är jag ibland en fara i trafiken och håller mig borta från timmerbilar.
Jag har nämligen en liten skräck för att köra bakom timmerbilar. Det är inte själva lastbilen jag är rädd för. De är stora och kan ibland köra efter störst-går-först-metoden, men ändå. Nej, jag är inte rädd för att köra bakom en lastbil.
 |
| Timmerlastbil. Bilden är lånad från wikipedia. |
Jag är nämligen livrädd för att lasten ska lossna. Okej, risken är nog ganska låg egentligen - om de inte råkar ut för en olycka. Men för mig är det ett för stort OM. Dessutom flyger det allt som ofta av bitar; kvistar, bark eller annat som kläms fast mellan stockarna. Skulle det träffa min bil när jag kör bakom är jag övertygad om en säker ond död.
 |
| Bilden är lånad från Folkbladet. |
torsdag 11 augusti 2011
Då var det dags igen för en sista dag...
Imorgon är min sista dag på sommarjobbet. Fast det känns inte lika sorgligt som förra gången. Det känns faktiskt mer som att jag ska gå på semester. En välförtjänt semester.
Nästa vecka kommer att innehålla en del jobbiga saker men mest roliga. Som att leka med syster o systerson. (jaja, svåger också...) Jag låter det vara osagt vilka saker som är jobbiga och vilka som är roliga. ;-) Hehe! Jag tror nämnligen att de är självklara, speciellt för de som känner mig väl.
Nästa vecka kommer att innehålla en del jobbiga saker men mest roliga. Som att leka med syster o systerson. (jaja, svåger också...) Jag låter det vara osagt vilka saker som är jobbiga och vilka som är roliga. ;-) Hehe! Jag tror nämnligen att de är självklara, speciellt för de som känner mig väl.
onsdag 10 augusti 2011
It's alive!!
Jajamen, jag lever. Och jag har inte glömt bort er. Jag har bara förträngt er lite. Så där som man gör när tvätthögen svämmar över (igen! vart ända in i helvete kommer alla kläder ifrån??) , jobbtakten ökar när när alla är tillbaka och det ska återgå till det normala samt när man fått en släng av trötthet på kvällarna som inte är utav denna värld.
Ni vet, vid sånna tillfällen plockar man bort allt som inte är måsten i vardagen och slänger sig på soffan för att snarka TVn om kvällarna istället.
Ni vet, vid sånna tillfällen plockar man bort allt som inte är måsten i vardagen och slänger sig på soffan för att snarka TVn om kvällarna istället.
söndag 7 augusti 2011
Kiss- och bajshumor? Ungefär - ja...
Men jag kan inte låta bli att skratta o tycka den är bra. Sorry, har försökt. Men jag har tydligen låg humor...
En fråga också, är det Peter Jöback som är med i videon? Eller har han en dubbelgångare?
Alltid är man bra på något!
Hehe! Det är inte alla som kan göra gelé-saft. Det ni! Men smaken är det inget fel på iaf.
Ett kom-i-håg till nästa gång, låt vinbären nästa vara övermogna så de inte har lika mycket pektin i sig...
Ett kom-i-håg till nästa gång, låt vinbären nästa vara övermogna så de inte har lika mycket pektin i sig...
fredag 5 augusti 2011
Du och jag fatso, du och jag
Min nya bil har kommit med en ny finess, den är höj- och sänkningsbar. Och gör så helt själv när man låser upp bilen/sätter sig i bilen/kör med bilen osv. Ni fattar va? Igår på vägen hem efter middagen körde vi en omväg hem, skulle hämta upp ett Blocket-fynd, och var tvungna att stanna för en pissepaus*. Det här är när vi skulle åka igen.
Jag, till gubben lite så där halv sarkastiskt: ÅFAN! Vad feet du är!! (så där som de säger i nån sketch)
(Bilen var tvungen att justera sig när han satte sig där i.)
Får ett skumt ögonkast.
Jag sätter mig själv i bilen - bilen måste justera sig igen och gissa vem det tog längst tid för.
Jag: Ja, det var väl bara väntat det där eller?
Får ett nickande svar...
* Pissepaus är när man inte längre kan hålla sig utan bara MÅSTE pinka. Det kvittar var, det kvittar hur - bara man får lätta på trycket. DET är en pissepaus.
Jag, till gubben lite så där halv sarkastiskt: ÅFAN! Vad feet du är!! (så där som de säger i nån sketch)
(Bilen var tvungen att justera sig när han satte sig där i.)
Får ett skumt ögonkast.
Jag sätter mig själv i bilen - bilen måste justera sig igen och gissa vem det tog längst tid för.
Jag: Ja, det var väl bara väntat det där eller?
Får ett nickande svar...
* Pissepaus är när man inte längre kan hålla sig utan bara MÅSTE pinka. Det kvittar var, det kvittar hur - bara man får lätta på trycket. DET är en pissepaus.
Efter B kommer paltkoma
För er som inte fattade mitt inlägg igår så firade alltså jag o "gubben" bröllopsdag igår. Vi hade lurat mina föräldrar till att vara barnvakt och begav oss iväg till en ny favoritrestaurang. Sahara i Västervik.
Otroligt god mat, fint upplagt och de gör en väldigt lyxig känsla med enkla medel. Exempelvis serveras en flaska vin i en champangehink. De är serviceinriktade och trevliga. Kort sagt - ÄT DÄR!
Tyvärr är väl både gubben och jag lite bortskämda med eget kött, vilket gör att man lätt klagar på kvaliteten när man äter ute. Så var det här också. Sorry Sahara! Men smaken... Den var det då inget fel på. Uuhh, så gott allt var!
Menyn för kvällen var:
Tunnbrödskorg med skagenröra
Entrecote med pommes och bearnaisesås
Vaniljglass med jordgubbar och grädde
Till detta drack vi:
Öl
Vitt vin
Coca cola
Efter allt det där infann sig en massiv paltkoma.
 |
| Utsikten vi hade under middagen. Bilden är lånad från Saharas hemsida. |
Tyvärr är väl både gubben och jag lite bortskämda med eget kött, vilket gör att man lätt klagar på kvaliteten när man äter ute. Så var det här också. Sorry Sahara! Men smaken... Den var det då inget fel på. Uuhh, så gott allt var!
Menyn för kvällen var:
Tunnbrödskorg med skagenröra
Entrecote med pommes och bearnaisesås
Vaniljglass med jordgubbar och grädde
Till detta drack vi:
Öl
Vitt vin
Coca cola
Efter allt det där infann sig en massiv paltkoma.
torsdag 4 augusti 2011
Har man sagt A får man säga B, men det tänker jag inte göra ändå. HA!
För fyra år sedan sa två väldigt viktiga personer ja till varandra i en liten stenkyrka från 1100-talet. Personerna i fråga var otroligt nervösa den dagen och även om de tyckte att de skrek ut ja till varandra så pep de i själva verket bara ut det lite svagt. Filmbevis finns för den som tvekar. Det var faktiskt så pipigt lågt att församlingen bakom paret måste tvekat att det ens hände, men eftersom båda personerna sedan gick ut därifrån med var sin ring på var sitt finger måste de ändå sagt nått bra. Uteslutningsmetoden.
För att fira den nervöst pipiga tillställningen tänker paret idag inta sin middag långt ifrån köket. Närmare bestämt - vardagsrummet. Nej nej, jag skämtar inte. Så är det och så får det bli.
Däremot har paret tillfälligt flyttat vardagsrummet till okänd ort. Man kan säga att utsikten är betydligt blötare än den som vanligtvis är utanför parets fönster. Men nej! Mer än så säger jag inte!
I could tell you, but then I'd have to kill you...
För att fira den nervöst pipiga tillställningen tänker paret idag inta sin middag långt ifrån köket. Närmare bestämt - vardagsrummet. Nej nej, jag skämtar inte. Så är det och så får det bli.
Däremot har paret tillfälligt flyttat vardagsrummet till okänd ort. Man kan säga att utsikten är betydligt blötare än den som vanligtvis är utanför parets fönster. Men nej! Mer än så säger jag inte!
I could tell you, but then I'd have to kill you...
För att du vill göra dig förstådd helt enkelt.
Visste du att engelska inte är världens mest talade språk? Njoo, det kanske du visste för spanskan är det snäppet fler som talar. Men, vet du vilket som är är världens mest talade språk? Som vinner med hästlängder jämfört med fjuttiga engelska och spanska. Ja, till o med över franskan!
Mandarinkinesiska
Jajamen, det är språket du borde plugga för att göra dig förstådd av flest människor i världen. Totalt talas språket av 937 miljoner människor och är det offciella (stavas?) språket i fem länder.
Bara att anmäla sig för språkutbildning här.
Eller för en internationellare touch, här.
Engelskan kommer på tredje plats och talas av totalt 322-372 miljoner människor och offciellt i 115 länder medan spanskan kommer som nummer två med sina 332 miljoner människor i offciellt 20 länder.
Men hörrni, fatta vilken folktäthet det måste vara i de där fem länderna som det snackas mandarinkinesiska. Jisses liksom!
Äsch! Jag påstod inte att det var det mest utbredda språket, bara att det talades av flest!
Källa: Illustrerad Vetenskap
Mandarinkinesiska
Jajamen, det är språket du borde plugga för att göra dig förstådd av flest människor i världen. Totalt talas språket av 937 miljoner människor och är det offciella (stavas?) språket i fem länder.
Bara att anmäla sig för språkutbildning här.
Eller för en internationellare touch, här.
Engelskan kommer på tredje plats och talas av totalt 322-372 miljoner människor och offciellt i 115 länder medan spanskan kommer som nummer två med sina 332 miljoner människor i offciellt 20 länder.
Men hörrni, fatta vilken folktäthet det måste vara i de där fem länderna som det snackas mandarinkinesiska. Jisses liksom!
Äsch! Jag påstod inte att det var det mest utbredda språket, bara att det talades av flest!
Källa: Illustrerad Vetenskap
onsdag 3 augusti 2011
Miljontals barn drabbade av svältkatastrofen på Afrikas horn
Jag är numera "bloggare för varenda unge" och texten här nedanför kommer från http://www.unicef.se/.
En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika och miljontals barn och kvinnor riskerar nu att dö.
UNICEF finns på plats och gör allt vi kan för att rädda barnens liv genom att se till att de får rent vatten, näring, vård och mediciner.
Och du kan vara med och rädda liv. SMS:a LIV till 72 900 och skänk 50 kr. Det räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.
Du kan även ge en gåva till Östafrikas barn!
Läs mer om vad UNICEF gör för barnen på Afrikas horn.
Kopiera inlägget, gilla det på Bloglovin', dela det på Facebook eller twittra om det. Sprid budskapet - genom att hjälpa andra, hjälper vi även oss själva. Ge ditt bidrag.
En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika och miljontals barn och kvinnor riskerar nu att dö.
 |
| En kvinna och flera barn promenerar, i sandstorm, mot sitt tält i Dagahaley lägret i norra Kenya. Foto: Kate Holt/ UNICEF |
Och du kan vara med och rädda liv. SMS:a LIV till 72 900 och skänk 50 kr. Det räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.
 |
| Foto: Kate Holt/ UNICEF |
Läs mer om vad UNICEF gör för barnen på Afrikas horn.
Kopiera inlägget, gilla det på Bloglovin', dela det på Facebook eller twittra om det. Sprid budskapet - genom att hjälpa andra, hjälper vi även oss själva. Ge ditt bidrag.
tisdag 2 augusti 2011
Ett husmorstips till dig från mig; Trolla bort mystiken kring strumpförsvinnandet vid tvättning
När man tvättar strumpor har den ena strumpan en tendens till att försvinna - alltid. Hur det kommer sig och var strumporna tar vägen är verkligen ett mysterium.
En del hävdar att det är trädgårdstomtar som snor dem. En del hävdar att det är tvättmaskinen själv som äter upp dem.
Men hur det än är, så försvinner det strumpor.
Mitt tips (som jag fick av systeryster när jag klagade över fenomenet förra gången) till dig är att tvätta strumporna i en tvättpåse (tvättpåsar om du har många strumpor)! Fungerar hur smidigt som helst och inte en enda har försvunnit sen jag började med detta.
Min syster däremot har trädgårdstomtar/tvättmaskiner som snor/äter strumporna direkt från tvättkorgen. Mot det har jag än så länge inga tips... Har du nått du vill dela med dig av?
En del hävdar att det är trädgårdstomtar som snor dem. En del hävdar att det är tvättmaskinen själv som äter upp dem.
Men hur det än är, så försvinner det strumpor.
Mitt tips (som jag fick av systeryster när jag klagade över fenomenet förra gången) till dig är att tvätta strumporna i en tvättpåse (tvättpåsar om du har många strumpor)! Fungerar hur smidigt som helst och inte en enda har försvunnit sen jag började med detta.
Min syster däremot har trädgårdstomtar/tvättmaskiner som snor/äter strumporna direkt från tvättkorgen. Mot det har jag än så länge inga tips... Har du nått du vill dela med dig av?
Fast... Det kanske bara är jag som inte går till jobbet och tänker att det är farligt att umgås med arbetskamraterna ifall att de skulle bli kära i mig?
Läste en rubrik på en debattartikel nyss; Att komma ut - ett krav eller valfritt. Nu kan ju artikeln handla om många andra saker också men mina tankar går direkt till att öppet berätta att man är homosexuell. Komma ut ur garderoben.
Om det nu är så viktigt att medge, erkänna, kallade det var du vill, att man är homosexuell. Eller bisexuell för den delen också. Måste det väl betyda att det är lika viktigt att berätta att man är hetrosexuell också? Ja' menar, läggning som läggning.
Jag "erkänner" att jag inte känner en enda öppet homosexuell person, vad jag vet om. En bisexuell som jag knappt vill kännas vid, men det är allt. Och där handlar inte min ovilja om läggningen utan om helt andra saker. Också.
Men det stör mig inte ett dugg, att jag inte känner någon alltså. Jag går inte runt o ropar ut min läggning - varför skulle nån annan behöva göra det? Vad folk gör i sitt sovrum tillsammans med en partner (eller utan) struntar jag blankt i. Liksom folk inte behöver bry sig om vad jag gör i mitt sovrum.
En annan sak med det här hysterin över att stämpla homo- och bisexuella. Vad tror folk egentligen? Att bara för att man har en annan läggning blir den personen plötsligt attraherad av ALLA av samma kön? Det verkar vara det som är en stor grej när man snackar med folk häromkring.
"Vill inte umgås med en bög för han kan bli kär i mig" Öh, jaha... För att du är så fantastiskt ödmjuk då eller?
Fast... Det kanske bara är jag som inte går till jobbet och tänker att det är farligt att umgås med arbetskamraterna ifall att de skulle bli kära i mig? Vi är ju faktiskt bara två tjejer på en avdelning där det är nästan tio killar.
Åh, jag glömde - jag måste ju också komma ut. Jag är hetrosexuell. Utan homofobi om ni inte redan fattat det.
 |
| Bilden är lånad. Och för er som inte vet så är detta Prideflaggan. |
Jag "erkänner" att jag inte känner en enda öppet homosexuell person, vad jag vet om. En bisexuell som jag knappt vill kännas vid, men det är allt. Och där handlar inte min ovilja om läggningen utan om helt andra saker. Också.
Men det stör mig inte ett dugg, att jag inte känner någon alltså. Jag går inte runt o ropar ut min läggning - varför skulle nån annan behöva göra det? Vad folk gör i sitt sovrum tillsammans med en partner (eller utan) struntar jag blankt i. Liksom folk inte behöver bry sig om vad jag gör i mitt sovrum.
En annan sak med det här hysterin över att stämpla homo- och bisexuella. Vad tror folk egentligen? Att bara för att man har en annan läggning blir den personen plötsligt attraherad av ALLA av samma kön? Det verkar vara det som är en stor grej när man snackar med folk häromkring.
"Vill inte umgås med en bög för han kan bli kär i mig" Öh, jaha... För att du är så fantastiskt ödmjuk då eller?
Fast... Det kanske bara är jag som inte går till jobbet och tänker att det är farligt att umgås med arbetskamraterna ifall att de skulle bli kära i mig? Vi är ju faktiskt bara två tjejer på en avdelning där det är nästan tio killar.
Åh, jag glömde - jag måste ju också komma ut. Jag är hetrosexuell. Utan homofobi om ni inte redan fattat det.
måndag 1 augusti 2011
Han kommer aldrig kunna ta ett andetag till. Aldrig.
För två veckor sedan hittades en liten pojke, 15 månader, död i sitt hem. Hans mamma hade då ringt efter hjälp för att pojken var livlös.
Pojken blev bara 15 månader. 15! Han hade knappt firat klart sin ettårsdag innan han dog. Innan han, troligtvis, misshandlades till döds. Hur kan man göra så? Varför? Hur kan man som vuxen göra ett så litet barn illa?
Skrek han mycket, kolik? Var han en krävande bebis som bara ville bli buren. Ett barn som kanske vänt på dygnet?
Vad var det som gjorde att de vuxna rättfärdigade sitt handlande? Vad?
Jag har full förståelse för att man i vissa situationer tänker dumma tankar. Att man efter flera sömnlösa nätter och kanske till o med dagar bara vill ge upp. Men att verkligen misshandla? Nej, aldrig.
Obduktionsrapporten visade att pojken hade närmare 80 skador när han dog. Ett var ett två veckor gammalt lårbensbrott. Har ni någonsin sett en äldre människa med lårbensbrott? De är inte så värst rörliga. Tänk då ett litet barn, med all den nyfikenhet och utforskarglädje de har. De flesta barn går runt ett års ålder. Han var 15 månader. Han kanske precis hade lärt sig gå. Eller skulle precis ha lärt sig gå om han hade kunnat stödja på benet.
Hans mamma och hennes sambo anhölls samma dag som pojken dog, misstänkta för att ha misshandlat pojken till döds. Vilket straff de än får kommer det aldrig att vara tillräckligt. Inte ens om de blir inspärrade resten av sina liv och behandlade på precis samma sätt som de gjorde med pojken.
Pojken blev bara 15 månader. 15! Han hade knappt firat klart sin ettårsdag innan han dog. Innan han, troligtvis, misshandlades till döds. Hur kan man göra så? Varför? Hur kan man som vuxen göra ett så litet barn illa?
Skrek han mycket, kolik? Var han en krävande bebis som bara ville bli buren. Ett barn som kanske vänt på dygnet?
Vad var det som gjorde att de vuxna rättfärdigade sitt handlande? Vad?
Jag har full förståelse för att man i vissa situationer tänker dumma tankar. Att man efter flera sömnlösa nätter och kanske till o med dagar bara vill ge upp. Men att verkligen misshandla? Nej, aldrig.
Obduktionsrapporten visade att pojken hade närmare 80 skador när han dog. Ett var ett två veckor gammalt lårbensbrott. Har ni någonsin sett en äldre människa med lårbensbrott? De är inte så värst rörliga. Tänk då ett litet barn, med all den nyfikenhet och utforskarglädje de har. De flesta barn går runt ett års ålder. Han var 15 månader. Han kanske precis hade lärt sig gå. Eller skulle precis ha lärt sig gå om han hade kunnat stödja på benet.
Hans mamma och hennes sambo anhölls samma dag som pojken dog, misstänkta för att ha misshandlat pojken till döds. Vilket straff de än får kommer det aldrig att vara tillräckligt. Inte ens om de blir inspärrade resten av sina liv och behandlade på precis samma sätt som de gjorde med pojken.
Han kommer aldrig att få fylla två år. Aldrig köra moppe eller dansa. Aldrig se en solnedgång. Han kommer aldrig ta ett andetag till.
Varför??
Inte läge att vara sur nu i efterhand inte.
Nja, några sovmornar för resten av året blev det inte. Visst sov pojken längre än vanligt men knappast så länge som jag trodde han skulle göra efter att ha somnat efter 21.
Ikväll när vi är två vuxna på en unge kommer han säkert att somna på två minuter. Men men... Vad gör det om hundra år, nu efteråt menar jag.
Ikväll när vi är två vuxna på en unge kommer han säkert att somna på två minuter. Men men... Vad gör det om hundra år, nu efteråt menar jag.
söndag 31 juli 2011
Ibland ska man inte vara snäll och säga Okej...
Klockan 19 - trollet vill gå och lägga sig som vanligt. Eller åtminstone få börja med sina kvällsrutiner; bad, välling, tandborstning och gos.
Så har det varit länge nu. Så pass länge och så pass hårt hållna från trollet att vi flera gånger behövt tacka nej till olika saker som börjat runt läggningstid. Som idag. Två kalas.
Och vad händer? Jo,ungjäkeln trollet är fortfarande uppe. Och piggt. Perfekt!
Dessutom är jag själv hemma med honom, så jag måste springa som en jojo upp o ner i trappan (vilket jag INTE vill göra just idag) för att han 1, "trillar" ur sängen 2, tar av sig blöjan och/eller 3, håller på och skriker sig hes efter pappa.
Om gubben får en lång sovmorgon i morgon pga den sena sovtiden kommer jag att kräva sovmorgon resten av året!!!
Update: Nu sover han, äntligen. Det betyder att jag kan få snarka i soffan ifred...
Så har det varit länge nu. Så pass länge och så pass hårt hållna från trollet att vi flera gånger behövt tacka nej till olika saker som börjat runt läggningstid. Som idag. Två kalas.
Och vad händer? Jo,
Dessutom är jag själv hemma med honom, så jag måste springa som en jojo upp o ner i trappan (vilket jag INTE vill göra just idag) för att han 1, "trillar" ur sängen 2, tar av sig blöjan och/eller 3, håller på och skriker sig hes efter pappa.
Om gubben får en lång sovmorgon i morgon pga den sena sovtiden kommer jag att kräva sovmorgon resten av året!!!
Update: Nu sover han, äntligen. Det betyder att jag kan få snarka i soffan ifred...
fredag 29 juli 2011
Dagens lärdom
Man ska aldrig säga att något försvunnit, som halsbränna eller knäbesvär. För så fort man gör det då kommer eländet tillbaka. Och med råge dessutom!
Fan.
Fan.
Tror ni på en repis i kväll också kanske??
Vet ni vad som hände igår!? Jo, gissa!
Jag struntade i allt vad hushållsarbeten och måsten hette och la mig ett skållhett bad - räta ut ryggen och bara njuta.
Det var nämligen så att mormor o morfar (måste börja vänja mig vid att säga så, annars lär sig väl aldrig grabben att de inte heter mamma och pappa de också) var barnvakt igår.
Gubben tog en heldag med hunden (Vad man gör då? Jo, har man en jakthund så fattar ni nog vad man gör... Man tränar.) så han hade fixat tid hos barnvakterna. Både de och gubben kom hem "sent" vilket betydde att jag fick massor av egotid efter jobbet. Me like!
Det var så skönt badet att jag nästan somnade, men bara nästan. Hade alldeles för mycket i tankarna för att verkligen somna. Och så glömde jag läsa mig bok. Attans! Världens tjockaste bok som egentligen måste lämnas tillbaka till bibblan, och så är det en tredjedel kvar. Undrar om man kan låna om böcker på obegränsad tid??
Haha! En massa tramsbabbel bara för att säga att det är helt okej att vara en aning egotrippad ibland. Det är bra för själen (och ryggen).
Jag struntade i allt vad hushållsarbeten och måsten hette och la mig ett skållhett bad - räta ut ryggen och bara njuta.
Det var nämligen så att mormor o morfar (måste börja vänja mig vid att säga så, annars lär sig väl aldrig grabben att de inte heter mamma och pappa de också) var barnvakt igår.
Gubben tog en heldag med hunden (Vad man gör då? Jo, har man en jakthund så fattar ni nog vad man gör... Man tränar.) så han hade fixat tid hos barnvakterna. Både de och gubben kom hem "sent" vilket betydde att jag fick massor av egotid efter jobbet. Me like!
Det var så skönt badet att jag nästan somnade, men bara nästan. Hade alldeles för mycket i tankarna för att verkligen somna. Och så glömde jag läsa mig bok. Attans! Världens tjockaste bok som egentligen måste lämnas tillbaka till bibblan, och så är det en tredjedel kvar. Undrar om man kan låna om böcker på obegränsad tid??
Haha! En massa tramsbabbel bara för att säga att det är helt okej att vara en aning egotrippad ibland. Det är bra för själen (och ryggen).
torsdag 28 juli 2011
En liten röst i bakhuvudet påstår det.
Vet ni, när man jobbar på en spånskivefabrik kan det snöa mitt i juli. Och om man går runt hörnet på fabriken skulle man kunna åka pulka också, fast jag tror inte det är så populärt.
Tropiska nätter är lika med helvetes nätter hemma hos oss!
Klockan hade precis passerat 01:00 när vi hörde sonen första gången: Pappa, hit!
Sonen somnade om efter en stund, men var det länge? Nää... Nån gång runt omkring, strax efter två i natt gick gubben upp med pojken. Fast ner egentligen, för vi sover på övervåningen.
Och vid fyrahugget byttes vi av.
Efter lite bråk och stimm somnade pojken ändå, men hans stackars föräldrar får nog leva på kaffe och hoppet idag. För ingen av oss fick knappt någon sömn.
Suck...
Sonen somnade om efter en stund, men var det länge? Nää... Nån gång runt omkring, strax efter två i natt gick gubben upp med pojken. Fast ner egentligen, för vi sover på övervåningen.
Och vid fyrahugget byttes vi av.
Efter lite bråk och stimm somnade pojken ändå, men hans stackars föräldrar får nog leva på kaffe och hoppet idag. För ingen av oss fick knappt någon sömn.
Suck...
Liksom, hur vet man att något är sött om man aldrig smakat salt eller surt?
Kom att tänka på en sak i morse. Det här talesättet att lycka kan inte köpas för pengar. Var kommer det ifrån egentligen? Och vem säger att det sant?
Nåja, det är väl upp till var och en att säga om det är sant eller inte. Men särskillt svart eller vitt är det ju inte. Inte för mig. Och jag erkänner att jag har svårt att tro att det är det för någon annan heller. Jag menar, alla pengar i världen kan inte skapa lycka - okej. Men utan några pengar behöver man ju inte vara särskillt lycklig heller. Det är ju inte likamed-tecken mellan pengar och olycka eller inga pengar och lycka precis.
Tänk dig, bilen går sönder för femtielfte gången det året. Och du har inte tillräckligt med cash för att laga den just då. Vad händer? Jo, en jävla massa besvär uppstår.
Jag kommer inte från en familj där vi reste jorden runt varje år eller köpte de dyraste märkeskläderna bara för att. Men min uppväxt har för den delen inte präglats av att vi var "fattiga". För det var vi inte.
Visst, det var ju inte kul alla gånger när "kompisarna" kom i märkesjeans och jag hade arvegods. Och nu kan jag undrar om de där ungdomarna verkligen fick den där äkta lyckoruskänslan av nya, helt obegagnade, kläder så som jag fick. Får man en sån känsla om man inte fått prova på andra änden?
Åter till ämnet, eller tanken rättare sagt. Tanken dök upp när jag hörde en låt på radion som handlade om just lycka för pengar. Fast tvärtom då. Och det var då det slog mig, som många gånger förr, att joo - viss lycka kan man faktiskt köpa för pengar. På samma sätt som man inte kan köpa lycka. Hänger ni med? Vimsar jag för mycket?
Den som kom på det där talesättet måste hur eller hur varit väldigt rik eller en tant/snubbe utan några som helst värdsliga problem som att barn växer ur kläder som raketer eller att saker går sönder.
I-landsproblem kanske, men ändå. Jag måste ha en fungerande bil för att ta mig till jobbet. Sonen måste ha en ordentlig jacka för att kunna vistas ute på vintern. Och så vidare...
Nåja, det är väl upp till var och en att säga om det är sant eller inte. Men särskillt svart eller vitt är det ju inte. Inte för mig. Och jag erkänner att jag har svårt att tro att det är det för någon annan heller. Jag menar, alla pengar i världen kan inte skapa lycka - okej. Men utan några pengar behöver man ju inte vara särskillt lycklig heller. Det är ju inte likamed-tecken mellan pengar och olycka eller inga pengar och lycka precis.
Tänk dig, bilen går sönder för femtielfte gången det året. Och du har inte tillräckligt med cash för att laga den just då. Vad händer? Jo, en jävla massa besvär uppstår.
Jag kommer inte från en familj där vi reste jorden runt varje år eller köpte de dyraste märkeskläderna bara för att. Men min uppväxt har för den delen inte präglats av att vi var "fattiga". För det var vi inte.
Visst, det var ju inte kul alla gånger när "kompisarna" kom i märkesjeans och jag hade arvegods. Och nu kan jag undrar om de där ungdomarna verkligen fick den där äkta lyckoruskänslan av nya, helt obegagnade, kläder så som jag fick. Får man en sån känsla om man inte fått prova på andra änden?
Liksom, hur vet man att något är sött om man aldrig smakat salt eller surt?
Åter till ämnet, eller tanken rättare sagt. Tanken dök upp när jag hörde en låt på radion som handlade om just lycka för pengar. Fast tvärtom då. Och det var då det slog mig, som många gånger förr, att joo - viss lycka kan man faktiskt köpa för pengar. På samma sätt som man inte kan köpa lycka. Hänger ni med? Vimsar jag för mycket?
Den som kom på det där talesättet måste hur eller hur varit väldigt rik eller en tant/snubbe utan några som helst värdsliga problem som att barn växer ur kläder som raketer eller att saker går sönder.
I-landsproblem kanske, men ändå. Jag måste ha en fungerande bil för att ta mig till jobbet. Sonen måste ha en ordentlig jacka för att kunna vistas ute på vintern. Och så vidare...
onsdag 27 juli 2011
Kriget är slut av Morgan Alling
Boken är slut och tankarna går runt en hel del. Går sånna här öden att förhindra. Just för Morgan Alling verkar ju allt ha slutat väl ändå, trots allt som hände i hans barndom.
Vilket vuxenansvar skan man egentligen ta som anhörig, som åskådare, som medmänniska? Vissa saker som Morgan berättar får mig nästan att tappa andan "Så här får det inte gå till". Samtidigt blir man imponerad av hans mod och finurlighet. Hans sätt att ändå som ung kunna göra något åt sin situation, hans vapen - hans humor.
Jag vet i alla fall vad jag vill bli när jag blir stor, jag vill bli en människa som kan se andra människor. Som verkligen kan se en person, inte bara se att en person är där.
Boken är läsvärd (har läst många sånna på sistone märker jag), gripande och väcker otroligt många tankar och känslor. Det märks tydligt att det är hans egna tankar, hans egna ord (även om han måste citerat andra i några av sina minnen) i boken och det är det som gör det så gripande.
Boken är inte skriven med någon tarvlig Pojken som kallades Det-tyck synd om mig-tjafsighet. Den är rak och ärlig med en bra blandning av humor och självinsikt.
Jag rekommenderar faktiskt att du inte läser boken utan lyssnar på den. Morgan Alling är nämligen själv uppläsare av sin bok. Kanske det som gör den extra ärlig?
 |
| Bilden är lånad från adlibris.se |
Jag vet i alla fall vad jag vill bli när jag blir stor, jag vill bli en människa som kan se andra människor. Som verkligen kan se en person, inte bara se att en person är där.
Boken är läsvärd (har läst många sånna på sistone märker jag), gripande och väcker otroligt många tankar och känslor. Det märks tydligt att det är hans egna tankar, hans egna ord (även om han måste citerat andra i några av sina minnen) i boken och det är det som gör det så gripande.
Boken är inte skriven med någon tarvlig Pojken som kallades Det-tyck synd om mig-tjafsighet. Den är rak och ärlig med en bra blandning av humor och självinsikt.
Jag rekommenderar faktiskt att du inte läser boken utan lyssnar på den. Morgan Alling är nämligen själv uppläsare av sin bok. Kanske det som gör den extra ärlig?
Idag blev jag kallad tjuv, men det var det värt!
Det jag tjuvade?
Mannens goa kudde, ujuj vad gott jag sovit i natt!
Mannens goa kudde, ujuj vad gott jag sovit i natt!
måndag 25 juli 2011
...
Jaha, och första arbetsdagen började ju bra... Med migrän. Suveränt...
Som tur är verkar jag inte vara en sån person som måste lida en HEL dag av det, bara en halv. Äntligen kan man börja känna sig som människa igen. Fast bara lite.
Som tur är verkar jag inte vara en sån person som måste lida en HEL dag av det, bara en halv. Äntligen kan man börja känna sig som människa igen. Fast bara lite.
söndag 24 juli 2011
Vill ni veta var ni INTE ska äta i Kalmar?
Barnfamiljer akta er! Säger jag bara. Va fasen, att ta fullt betalt för en barnportion? 95 kronor! Det är ju sjukt dåligt. Och så gott var det inte att man tyckte att det kunde vara värt den extra pengen. Och det var inte ens en halv vanlig portion, en tredjedel kanske. Men inte mer.
S[kaffe]riet i Kalmar
Dessutom var våran mat otroligt dåligt upplagd. Såg ut som nått som legat på stekbordet sen förra veckan. Inga grönsaker, ingenting! Det såg verkligen ut som att de köpt på sig ett storpack av gyrosblandning; "klyft"potatis och kött, som de verkligen var desperata över att bli av med.
Våran mat kan jag ta, det fanns ett salladsbord där man själv kunde kompensera för deras lathet. Men pojkens mat! Nää, dit går vi aldrig igen.
Fy fasen!
S[kaffe]riet i Kalmar
Dessutom var våran mat otroligt dåligt upplagd. Såg ut som nått som legat på stekbordet sen förra veckan. Inga grönsaker, ingenting! Det såg verkligen ut som att de köpt på sig ett storpack av gyrosblandning; "klyft"potatis och kött, som de verkligen var desperata över att bli av med.
Våran mat kan jag ta, det fanns ett salladsbord där man själv kunde kompensera för deras lathet. Men pojkens mat! Nää, dit går vi aldrig igen.
Fy fasen!
fredag 22 juli 2011
Mamma vs Pappa
Sonen bestämde sig vid halv fem imorse för att det var morgon, lekdags. Eller rättare sagt; gråt-, lek- och gosdags. Med pappan. Sånt gillar jag. Denna pappaperiod som nu kommit. Härligt!
Alltså, det är inte så kul när man inte duger till nått. Inte ens blöjbyte eller en ynka tröstgos vid ett leksakssnubbel. Men å andra sidan - jag har fått en jäkla massa sovmornar nu på sistone. För jag duger helt enkelt inte där heller. Och den biten gillar jag.
Efter att sonen haft sin mammaperiod sen... Ja.. Tills nu egentligen, så är detta ett väldigt välkommet tillskott, för mig. Nån som inte gillar detta är såklart pappan. Eller jo, han gillar ju att han är nummer ett i pojkens liv nu. Hans hjälte liksom. Men jag märker ju att de tidiga mornarna och alla läggningar plus allt tröstande (min son har upptäckt ett nytt steg i sin egen vilja-trappa) och alla blöjbyten tär på honom. Vänta nu, då är det ju jag som inte gillar det. Jaja, jag tror i alla fall att det inte alltid uppskattas att vara den ende som duger.
Skadeglädjen i mig vrålar Haha! Där ser du hur det är! medan den andra delen mest vill hjälpa till och avlasta så mycket jag kan.
Ett minne blott?? Ojisses, jag hoppas verkligen inte det!!
Alltså, det är inte så kul när man inte duger till nått. Inte ens blöjbyte eller en ynka tröstgos vid ett leksakssnubbel. Men å andra sidan - jag har fått en jäkla massa sovmornar nu på sistone. För jag duger helt enkelt inte där heller. Och den biten gillar jag.
Efter att sonen haft sin mammaperiod sen... Ja.. Tills nu egentligen, så är detta ett väldigt välkommet tillskott, för mig. Nån som inte gillar detta är såklart pappan. Eller jo, han gillar ju att han är nummer ett i pojkens liv nu. Hans hjälte liksom. Men jag märker ju att de tidiga mornarna och alla läggningar plus allt tröstande (min son har upptäckt ett nytt steg i sin egen vilja-trappa) och alla blöjbyten tär på honom. Vänta nu, då är det ju jag som inte gillar det. Jaja, jag tror i alla fall att det inte alltid uppskattas att vara den ende som duger.
Skadeglädjen i mig vrålar Haha! Där ser du hur det är! medan den andra delen mest vill hjälpa till och avlasta så mycket jag kan.
Ett minne blott?? Ojisses, jag hoppas verkligen inte det!!Fy fasen, det var den skönaste känslan på länge...
Jo, det finns tydligen en masteruppsats om ämnet lustfyllda känslor av sexuell karaktär i samband med födsloarbete. En barnmorska har skrivit om en uppsats om sina yrkeserfarenheter och intervjuer hon gjort med nyblivna mammor.
Jag erkänner att jag inte har läst uppsatsen utan enbart en artikel om den, och i Aftonbladet dessutom. Första grejen som egentligen säger att man lika gärna kan låta bli att kommentera. Men... Ni mammor, vad säger ni om saken? Hade ni lustfyllda känslor av sexuell karakär under slutskedet av förlossningen? Jag hade det definitivt inte. Men det kanske också hade att göra med att jag fick ligga o stånka o stöna o ta i så jag trodde jag skulle bryta ryggen, i två timmar. Man kanske får sånna där lustkänslor om man inte ligger så länge?
Aa, jag vet inte. Hade uppsatsen handlat om andra känslor i slutskedet - som lättnaden eller tillfredställelsen (inte sexuellt, utan kroppsligt) så hade jag kunnat relatera till det med en gång. Fy fasen, det var den skönaste känslan på länge när trycket försvann och en geggig klump lades på magen.
Det är så svårt för mig överhuvudtaget att ens tänka i de banorna - barn och sexuella känslor. De är så vitt skillda saker för mig. Alltså vuxna sexuella känslor. Inte det här med att bebispojkar får "stånd" när pungen ska tvättas, vare sig de är små bebisar och det är vid blöjbyten eller när de är större och tvättar sig själva. Eller när flickor "gnuggar" sig. Sexuella känslor - ja, men det har inget att göra med det som jag förknippar med vuxnas sexuella känslor.
Åter till ämnet, jag är bra på att spåra ur... Ofta.
Känner jag ens någon som fick sånna känslor? Jag är allvarligt och ärligt nyfiken. Och vad tycker/tror du? Finns det någon större sanning i påståendet?
Jag erkänner att jag inte har läst uppsatsen utan enbart en artikel om den, och i Aftonbladet dessutom. Första grejen som egentligen säger att man lika gärna kan låta bli att kommentera. Men... Ni mammor, vad säger ni om saken? Hade ni lustfyllda känslor av sexuell karakär under slutskedet av förlossningen? Jag hade det definitivt inte. Men det kanske också hade att göra med att jag fick ligga o stånka o stöna o ta i så jag trodde jag skulle bryta ryggen, i två timmar. Man kanske får sånna där lustkänslor om man inte ligger så länge?
Aa, jag vet inte. Hade uppsatsen handlat om andra känslor i slutskedet - som lättnaden eller tillfredställelsen (inte sexuellt, utan kroppsligt) så hade jag kunnat relatera till det med en gång. Fy fasen, det var den skönaste känslan på länge när trycket försvann och en geggig klump lades på magen.
Det är så svårt för mig överhuvudtaget att ens tänka i de banorna - barn och sexuella känslor. De är så vitt skillda saker för mig. Alltså vuxna sexuella känslor. Inte det här med att bebispojkar får "stånd" när pungen ska tvättas, vare sig de är små bebisar och det är vid blöjbyten eller när de är större och tvättar sig själva. Eller när flickor "gnuggar" sig. Sexuella känslor - ja, men det har inget att göra med det som jag förknippar med vuxnas sexuella känslor.
Åter till ämnet, jag är bra på att spåra ur... Ofta.
Känner jag ens någon som fick sånna känslor? Jag är allvarligt och ärligt nyfiken. Och vad tycker/tror du? Finns det någon större sanning i påståendet?
Ojoj, ja här ska storstädas och så ska man vara superpedagogisk under tiden.
Gissa hur mycket man hinner göra på en dag då ungjäkeln sonen hamnat i värsta trotsen...
//suckar tungt
//suckar tungt
tisdag 19 juli 2011
Könskategorisering enligt lilla grodan
Människor av manligt kön (över den egna åldern): pappa
Människor av kvinnligt kön (över den egna åldern): mamma
Småttingar under (eller runt omkring) den egna ålder: Erik
Blonda tjejer, helst långhåriga, oavsett ålder: Nina
Människor av kvinnligt kön (över den egna åldern): mamma
Småttingar under (eller runt omkring) den egna ålder: Erik
Blonda tjejer, helst långhåriga, oavsett ålder: Nina
söndag 17 juli 2011
...
Det är så skönt att kunna lämna bort ungen ibland och verkligen få tid för egosaker som att; tvätta, göra saft och vika tvätt.
Härligt!
Härligt!
lördag 16 juli 2011
fredag 8 juli 2011
Fast jag lovar, jag är en sån där praktisk person egentligen.
Näsdukar, läppsyl och nappar är sånna saker som jag har i varje väska, bil och jacka. Och byxor. Praktiskt att ha nära när det krisar liksom.
Så vad händer när det tagit slut och man glömt att fylla på? Näsdukar exempelvis...
Så vad händer när det tagit slut och man glömt att fylla på? Näsdukar exempelvis...
Man tager liksom vad man haver till hands...
Och inte skaver de lika mycket som papper, fast de vinner ochså i otymplighet.
Personligt meddelande av Fredrik Backman
Texten är kopierad från Fredrik Backmans blogg: http://fredrik.cafe.se/
Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.
Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.
Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.
Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.
Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.
Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.
Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.
Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.
Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.
Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.
Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.
Och att du hann dit i tid.
Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.
Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.
Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.
Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.
Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.
Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.
Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.
Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.
Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.
Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.
Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.
Och att du hann dit i tid.
Och efter 61 år är det okej att gå naken.
Enligt en brittisk undersökning ska kvinnor över 35 år inte ha kortkort, 45 år inte ha leggings och 61 år inte ha baddräkt.
Alltså är det helt okej att som 62-åring gå runt naken på vilken strand/tomt/veranda eller balkong som helst. Och eftersom många går i bikini/baddräkt och shorts också på sommaren, är det nu helt accepterat att gå omkring toppless.
Gött! Bara 34 år kvar alltså!
Åldersgränserna – enligt 2 000 brittiska kvinnor
Alltså är det helt okej att som 62-åring gå runt naken på vilken strand/tomt/veranda eller balkong som helst. Och eftersom många går i bikini/baddräkt och shorts också på sommaren, är det nu helt accepterat att gå omkring toppless.
Gött! Bara 34 år kvar alltså!
Åldersgränserna – enligt 2 000 brittiska kvinnor
- Bikini, 47 år
- Kortkort, 35 år
- Tubtopp, 33 år
- Stilettklackar, 51 år
- Navelpiercing, 35 år
- Knee high boots, 47 år
- Gympadojjor, 44 år
- Läderbyxor, 34 år
- Leggings, 45 år
- Ugg (stövlar), 45 år
- Baddräkt, 61 år
- Genomskinlig chiffongblus, 40 år
- Långt hår, 53 år
- Hästsvans, 51 år
Ett husmorstips till dig från mig; Ruttet ägg lika med rutten mage lika med UNDVIK så här!
Upptäckt äggkartongen som blev över efter midsommar? "Eller när köpte jag ägg egentligen...?"
Bli inte rädda, det går att testa om äggen är färska utan att märka det först efteråt! Ta en kastrull/hink/skål/något som du kan hälla ordentligt med vatten i helt enkelt. Fyll skapligt med vatten och lägg i äggen. Färska ägg flyter inte! Ju äldre ett ägg är desto med luft finns det i äggen. Ett ägg som flyter kastas alltså. Ett ägg som står rätt upp är inte heller färskt.
Tänk bara på att det nästan alltid (och jag skriver nästan för jag är inte säker på att det någonsin saknas) är lite luft i ägget. Så om det bara tippar lite uppåt betyder det inte att det inte är färskt.
Bli inte rädda, det går att testa om äggen är färska utan att märka det först efteråt! Ta en kastrull/hink/skål/något som du kan hälla ordentligt med vatten i helt enkelt. Fyll skapligt med vatten och lägg i äggen. Färska ägg flyter inte! Ju äldre ett ägg är desto med luft finns det i äggen. Ett ägg som flyter kastas alltså. Ett ägg som står rätt upp är inte heller färskt.
Tänk bara på att det nästan alltid (och jag skriver nästan för jag är inte säker på att det någonsin saknas) är lite luft i ägget. Så om det bara tippar lite uppåt betyder det inte att det inte är färskt.
torsdag 7 juli 2011
Jag är alldeles för bortskämd för att köpa nytt.
Den fina, fina (hrmpfff) bilen börjar bli sliten och vill pensioneras. Eller vill och vill. VI vill. Nu är jag trött på att åka o få byta däck, samma däck, och hitta fel på fel på fel. Suck! Bilar är inte annat än omvända spargrisar. Feta, jävla spargrisar!
Men det här med att byta bil, köpa ny (bättre begagnad, jag menar - vi är inte gjorda av pengar precis), åka och kolla/provköra. Man kan bli knäckt på mindre! Och har man också krav på den nya bilen gör det inte letandet lättare.
Krav:
Och vet ni vad, tydligen finns inte sånna här bilar! Nää, för har bilen dragkrok så är det en automat. Och är det en manuell så är det ingen kombi. Bra va!?
Jag är alldeles, på tok för bortskämd med min nuvarande bil för att nöja mig med vad som helst. Okej, jag medger. Så nöjd med den är jag ju inte nu, eftersom jag ska byta. Vad jag menar är att vi har en stor kombi som drar väldigt lite, har fungerat i alla lägen och är skön att köra. Och allt som är mindre än det är ett nedköp för mig, oavsett hur ny och blänkande den andra bilen än är.
Men det här med att byta bil, köpa ny (bättre begagnad, jag menar - vi är inte gjorda av pengar precis), åka och kolla/provköra. Man kan bli knäckt på mindre! Och har man också krav på den nya bilen gör det inte letandet lättare.
Krav:
- Dragkrok
- Klimatanläggning, fungerande
- Kombi, med stort bagage. STORT!
- Diesel
- Manuell
- Färddator med tillbehör
- Snygg färg
- IsoFix-fästen
- Airbag som man kan stänga av själv (passagerarsidan)
Och vet ni vad, tydligen finns inte sånna här bilar! Nää, för har bilen dragkrok så är det en automat. Och är det en manuell så är det ingen kombi. Bra va!?
Jag är alldeles, på tok för bortskämd med min nuvarande bil för att nöja mig med vad som helst. Okej, jag medger. Så nöjd med den är jag ju inte nu, eftersom jag ska byta. Vad jag menar är att vi har en stor kombi som drar väldigt lite, har fungerat i alla lägen och är skön att köra. Och allt som är mindre än det är ett nedköp för mig, oavsett hur ny och blänkande den andra bilen än är.
onsdag 6 juli 2011
Paket på posten gör en lycklig.
Idag när jag kom hem väntade ett paket på mig i brevlådan. Jippi!! Äntligen har kläderna jag köpte från Villervallas rea kommit.
Dom var jättefina, och sonen blev helt förälskad i sina nya röda byxor. Men jag fick inte ta kort. På nåder fick jag ta ett med mobilen, och de bilderna kan jag inte längre ladda över till datorn. Så ni får helt enkelt tro mig när jag säger att han var superfin och otroligt lycklig när han gick omkring med sina förstora byxor.
Sötnosen!
Dom var jättefina, och sonen blev helt förälskad i sina nya röda byxor. Men jag fick inte ta kort. På nåder fick jag ta ett med mobilen, och de bilderna kan jag inte längre ladda över till datorn. Så ni får helt enkelt tro mig när jag säger att han var superfin och otroligt lycklig när han gick omkring med sina förstora byxor.
Sötnosen!
Jag - huslig??
Årets första körsbärssaftssats står och silas. Nytt recept testas, håll tummarna!
Blir det gott hivar jag ut receptet här, jag förstår ju att ni knappt kan sitta stilla nu när ni sett den mumsiga bärsatsen. ;-/
...
Håller ju på och läser Morgan Allings bok Kriget är slut. Och man blir nästan mörkrädd, att det får gå till på det där sättet!!
Jag vill helst inte avslöja något från boken, för jag tycker att den verkligen är värd att läsa. Inte minst för de där som envisas med att dra med sina barn på rena suparfester. Eller de som klagar/hyllar vårat sociala nät i Sverige.
Går runt o tänker på vissa saker som hänt i boken, och undrar (och blir lite rädd för) hur många gånger det har hänt. Hur många barn som blivit drabbade, av både det ena och det andra.
 |
| Bilden är lånad från adlibris.se |
Går runt o tänker på vissa saker som hänt i boken, och undrar (och blir lite rädd för) hur många gånger det har hänt. Hur många barn som blivit drabbade, av både det ena och det andra.
tisdag 5 juli 2011
"Hon säljer hjälp på 43 språk"
Sånt här gör mig glad!
Du bara måste läsa artikeln Hon säljer hjälp på 43 språk från DN. Den handlar om Karima Tice som valde att starta eget hemtjänstbolag och verkligen se till "kunderna" istället för till pengarna.
Jag säger bara WOW!
Du bara måste läsa artikeln Hon säljer hjälp på 43 språk från DN. Den handlar om Karima Tice som valde att starta eget hemtjänstbolag och verkligen se till "kunderna" istället för till pengarna.
 |
| Bilden är lånad från DN.se |
måndag 4 juli 2011
På väg mot första delen i mina nya äventyr...
...just nu är jag på väg till mitt nya sommarjobb. (Jovisst, jag skrev inlägget i förväg. Jag är verkligen på väg just nu.)
Jajamen, jag - en pudding från -84 - har ett sommarjobb. And I like it! Jag är nämligen tillbaka hos mina grabbar och tjejer på den tidigare arbetsplatsen. Och nu behöver jag jaga pendla strax över 10 mil per dag! Bara hälften! WOW!
Visst var det sorgligt att lämna uppdraget i Kalmar och min arbetsgivare över huvudtaget (nu är jag ju "arbetslös") men det andra väger liksom upp. Jag får mer tid hemma, kommer säkert inte vara lika slut om kvällarna. Kan återuppta kontakter som jag så länge saknat (S: jag har inte glömt, jag SKA ringa - lovar!!!) och mycket annat. Kort sagt, mot nya äventyr!!
Jajamen, jag - en pudding från -84 - har ett sommarjobb. And I like it! Jag är nämligen tillbaka hos mina grabbar och tjejer på den tidigare arbetsplatsen. Och nu behöver jag jaga pendla strax över 10 mil per dag! Bara hälften! WOW!
Visst var det sorgligt att lämna uppdraget i Kalmar och min arbetsgivare över huvudtaget (nu är jag ju "arbetslös") men det andra väger liksom upp. Jag får mer tid hemma, kommer säkert inte vara lika slut om kvällarna. Kan återuppta kontakter som jag så länge saknat (S: jag har inte glömt, jag SKA ringa - lovar!!!) och mycket annat. Kort sagt, mot nya äventyr!!
söndag 3 juli 2011
Kanske våldgästa någon som faktiskt har kaffepulver hemma?
Grått och trist ute. Fuktigt av allt regn* inne. I dag är en sån där dag då jag inte vill göra ett dugg. Inte ett enda vettigt skit har jag lust med. (fast det har redan spruckit då jag kokat gele** och plockat i och ur diskmaskinen redan - fan.)
Nån bra film kanske man skulle ta och slänga in? Eller ska man göra liiite halvnytta innan; kolla vad som måste handlas och även slänga i ett antal onyttiga saker i korgen?
Mannen tog med sig sonen på ett litet äventyr, får se vad de kommer hem med... Kan bli vad som helst. Speciellt med det där leendet jag fick när de stack. Oupps liksom!
*Nää, det regnar inte inne! Vad trodde du egentligen? Att jag har på en vattenspridare inomhus så jag slipper vattna blommorna? Lägga ut lite sand i hörnorna och kalla hemmet för en tropisk miljö? Det är för kvavt för att ha dörren och fönstrena stängda, och med den välkomna luften följer fukten. Så det så!
**Jag säger ju att jag typ är 60 år i vuxenpoäng!
Nån bra film kanske man skulle ta och slänga in? Eller ska man göra liiite halvnytta innan; kolla vad som måste handlas och även slänga i ett antal onyttiga saker i korgen?
Mannen tog med sig sonen på ett litet äventyr, får se vad de kommer hem med... Kan bli vad som helst. Speciellt med det där leendet jag fick när de stack. Oupps liksom!
*Nää, det regnar inte inne! Vad trodde du egentligen? Att jag har på en vattenspridare inomhus så jag slipper vattna blommorna? Lägga ut lite sand i hörnorna och kalla hemmet för en tropisk miljö? Det är för kvavt för att ha dörren och fönstrena stängda, och med den välkomna luften följer fukten. Så det så!
**Jag säger ju att jag typ är 60 år i vuxenpoäng!
Räknas det till vuxenpoäng?
När man, istället för att få panik - gallskrika, springa efter flugsmällan och slå ihjäl getingen - skapligt lugnt går och hämtar flugsmällan och släpper ut den i närmaste fönster?
Minus: får jag mer vuxenpoäng räknas jag snart som 50-åring! Kanske t.o.m. 60-åring!!
Plus: kanske att jag äntligen har lärt mig att tygla min getingrädsla?
Minus: får jag mer vuxenpoäng räknas jag snart som 50-åring! Kanske t.o.m. 60-åring!!
Plus: kanske att jag äntligen har lärt mig att tygla min getingrädsla?
lördag 2 juli 2011
Idiotisk filosofi
Varför har bilhandlare stängt på lördagar och söndagar? Tror de att man kan ta ledigt från jobbet och åka o provköra bilar eller?
Grr! Nu tycker jag minsann att de kan komma hit med de bilarna jag vill så jag får testa dem - och utan tidspress!
Grr! Nu tycker jag minsann att de kan komma hit med de bilarna jag vill så jag får testa dem - och utan tidspress!
torsdag 30 juni 2011
Drömmen om Everest av Jeffrey Archer
Och så har jag äntligen hittat nummer två på min personliga favorit-bok-lista. Drömmen om Everest av Jeffrey Archer är verkligen en gripande bok. Visst tänkte jag några gånger att "nu har han väl ändå förskönat George en aning". Jag menar, killen gjorde ju aldrig fel! Förutom den gången då, då han bestämde sig för att vandra upp för Mount Everest i Himalaya.
Boken handlar alltså om George Mallory och hans passion för bergsklättring. Som ung klättrar han på allt och hans far försöker hänga med så gott han kan och uppmuntrar sin son i sitt intresse. Att han inte enbart kunde säga att klättring var en hobby får man bevis för när han kom försent till sin intervju på Magdalene Collage, Cambridge.
I boken beskrivs hans liv innan han träffade sin älskade fru Ruth Mallory (Tunner) och två av hans expeditioner till Mount Everest. Den första och den sista. Boken beskriver också den otroliga kärlek mellan Ruth och George, en sån kärlek som få av oss får chansen att uppleva. Och kärleken mellan George och "den andra kvinnan" som till sist kräver hans fulla uppmärksamhet.
Än i dag vet man inte säkert om George och hans klättringspartner, den gången, Andrew Irvine nådde toppen. Vissa fakta talar för att de nådde toppen, som att kortet George alltid bar i sin plånbok inte fanns där i när hans kropp hittades 1999. Kroppens läge, position och skick talar också för att han nådde sitt mål. Samt att George inte hade på sig sina glasögon när han hittades, vilket kan tyda på att han försökte ta sig ner från berget i mörker.
Däremot har forskare kollat på väderdata från juni 1924 och kommit fram till att det under de dagar som George och Andrew skulle ha bestigit berget också måste varit storm. En liknande storm som 1996 krävde åtta bergsbestigares liv på samma berg.
Andrews kropp har än idag inte hittats, men en kinesisk bergklättrare ska 1975 ha sett kroppen efter "den engelske mannen" på över 8000 meters höjd. Bergklättraren, Wang Hongbao, dog tyvärr innan han hann visa den exakta platsen.
Jag tror, och hoppas, att George nådde sitt mål och besteg Mount Everest den där dagen. Men en sak är i alla fall säker. Denna bok kommer jag att läsa fler gånger, med den enda skillnaden att jag kommer att ha näsdukar framme och färdiga att använda. För jag lovar, när sista brevet kommer, kommer du också att fälla både en och annan tår!
 |
| Mount Everest |
 |
| Magdalene Collage, Cambridge |
 |
| Ruth och George. |
Däremot har forskare kollat på väderdata från juni 1924 och kommit fram till att det under de dagar som George och Andrew skulle ha bestigit berget också måste varit storm. En liknande storm som 1996 krävde åtta bergsbestigares liv på samma berg.
Andrews kropp har än idag inte hittats, men en kinesisk bergklättrare ska 1975 ha sett kroppen efter "den engelske mannen" på över 8000 meters höjd. Bergklättraren, Wang Hongbao, dog tyvärr innan han hann visa den exakta platsen.
Jag tror, och hoppas, att George nådde sitt mål och besteg Mount Everest den där dagen. Men en sak är i alla fall säker. Denna bok kommer jag att läsa fler gånger, med den enda skillnaden att jag kommer att ha näsdukar framme och färdiga att använda. För jag lovar, när sista brevet kommer, kommer du också att fälla både en och annan tår!
Pricktest för hela slanten
Idag har jag vabbat, till en fullt frisk liten pojke. Varför? Jo, vi har varit hos farbror doktorn och gjort pricktester. Fast det var inte en farbror som gjorde själva testerna, det var en tant. En väldigt snäll en, som vi har träffat flera gånger.
Hur som helst så gick allt bra. Vi kan utesluta allergi för vissa saker och koncentrera oss på annat. Skönt!
Och by the way... Ät inte flugor som precis gjort en vända i näsan. Man blir varken mätt på det extra proteinet eller att det smakar särskilt gott. Desutom får man jäkligt ont i halsen och äckelkänslorna är totala!
Hur som helst så gick allt bra. Vi kan utesluta allergi för vissa saker och koncentrera oss på annat. Skönt!
Och by the way... Ät inte flugor som precis gjort en vända i näsan. Man blir varken mätt på det extra proteinet eller att det smakar särskilt gott. Desutom får man jäkligt ont i halsen och äckelkänslorna är totala!
måndag 27 juni 2011
REA, REA, REAAAA!!
Måste bara tipsa...! Det är rea på villervalla.se nu.
>> http://www.villervalla.se/rea/ <<
Jag älskar deras kläder!!!
Längtar till att paketet kommer nerdimpandes i brevlådan!
>> http://www.villervalla.se/rea/ <<
Jag älskar deras kläder!!!
Längtar till att paketet kommer nerdimpandes i brevlådan!
söndag 26 juni 2011
Sådan mor, sådan son
Sonen blev helt, ja... Han stod med öppen mun o bara glodde helt enkelt. När jag tog på mig mina chockrosa trosor häromdagen.
Aha!! Tänkte mamman då. Ett lika rosa klädesplagg ska inhandlas till grabben.
Kan inte bestämma mig, den ser lång ut på andra bilder. Kanske att den blir för lång o olekvänlig? Färgglad är den iaf!
Aha!! Tänkte mamman då. Ett lika rosa klädesplagg ska inhandlas till grabben.
Kan inte bestämma mig, den ser lång ut på andra bilder. Kanske att den blir för lång o olekvänlig? Färgglad är den iaf!
Finns det någon godare sås än den sura!? Nepp!
Har stått hela förmiddagen vid spisen för att göra dillkött. Nu är det klart, luktar underbart och jag kan inte låta bli att undra smått hur mycket sås som egentligen kommer bli kvar till imorgon när det ska stå på bordet.
Min kvalificerade gissning är - betydligt mindre än vad som finns i kastrullen just nu.
Min kvalificerade gissning är - betydligt mindre än vad som finns i kastrullen just nu.
fredag 24 juni 2011
Se då för fan till att ändra dina egna inställningar och kommentarer! Barn gör inte som man säger, de gör som man gör.
Men vad trött jag blir på det där tjatet! Blir han inte fjollig om du klär honom så där? Vaddå, fjollig!?
Om jag väljer att klä min son i en mjukare klädstil (översatt till dummiespråk; flickfärger) eller att han gillar armband så betyder det för fan inte att han kommer att bli fjollig. Den som har träffat min son kan definitivt inte kunna påstå att han saknar karaktär eller intellekt.
Så skärp er! Det finns INGET som heter pojk- eller flickfärger - bara färger! Och för er som hävdar att smycken endast är för tjejer, ni som tycker att en kvinna ska vara kvinna och man ska vara man; har ni någonsin kollat in machokillarna inom musikbranchen? Är det fjollor hela bunten eller?? Och tycker ni det är en självklarhet att om ni gifter er ska mannen inte ha en ring, för det är ju ett smycke.
Jag säger - upp till kamp alla föräldrar, vill du förhindra att ditt barn blir mobbat för att barnet ser/är/beter sig mer annorlunda än vad som anses normalt? Se då för fan till att ändra dina egna inställningar och kommentarer! Barn gör inte som man säger, de gör som man gör. Och lär både dig själv och barnet att det är okej att vara precis som det är. Oavsett om du eller barnet gillar en "onormal" färg.
Fjolla (femininum av fjolle, ursprungligen av fornsvenskan fol) betyder tok/toka, dåre, fjant eller enligt NE "flicka eller kvinna som saknar stadga i karaktär och intellekt".
Om jag väljer att klä min son i en mjukare klädstil (översatt till dummiespråk; flickfärger) eller att han gillar armband så betyder det för fan inte att han kommer att bli fjollig. Den som har träffat min son kan definitivt inte kunna påstå att han saknar karaktär eller intellekt.
Så skärp er! Det finns INGET som heter pojk- eller flickfärger - bara färger! Och för er som hävdar att smycken endast är för tjejer, ni som tycker att en kvinna ska vara kvinna och man ska vara man; har ni någonsin kollat in machokillarna inom musikbranchen? Är det fjollor hela bunten eller?? Och tycker ni det är en självklarhet att om ni gifter er ska mannen inte ha en ring, för det är ju ett smycke.
Jag säger - upp till kamp alla föräldrar, vill du förhindra att ditt barn blir mobbat för att barnet ser/är/beter sig mer annorlunda än vad som anses normalt? Se då för fan till att ändra dina egna inställningar och kommentarer! Barn gör inte som man säger, de gör som man gör. Och lär både dig själv och barnet att det är okej att vara precis som det är. Oavsett om du eller barnet gillar en "onormal" färg.
torsdag 23 juni 2011
Oskuld och Erfarenhet av Tracy Chevalier
Är nu klar med Oskuld och Erfarenhet av Tracy Chevalier. Och vad kan man säga om den? Tracy är sin stil trogen med det gamla. Och boken känns nästan levande ibland. Däremot tyckte jag inte så mycket om uppläsaren (Marie Richardsson), det var svårt att höra henne och ibland förstod man inte förens långt efteråt vem det var som pratade i boken. Och slutet sen då, jag trodde det var fel på skivan för att den slutade så tvärt. Det kändes som att den slutade mitt i en mening. Förstörde en hel del för mig. Tråkigt.
Lite rolig kuriosa är att hon har med en verklig person i boken - William Blake, en konstnär, poet och publicist.
"Fantasin är inte ett tillstånd: den är människans själva existens."
onsdag 22 juni 2011
En sån fis vill jag också lägga, helt klart - vilken lättnad.
Sonen: Mamma! OJ!!! (pekar på rumpan)
Mamman: Fes du?
Sonen: Jaaa...
Mamman: Var det skönt?
Sonen: Mmm, Eii.
Mamman: Erik? Fes Erik?
Sonen: Nä.
Mamman: Tycker Erik det är skönt att fisa?
Sonen tittar konstigt på mig.
Mamman: Var det så skönt att Erik kände den?
Sonen skiner upp: JA!! (och rusar ut ur rummet)
Mamman: Fes du?
Sonen: Jaaa...
Mamman: Var det skönt?
Sonen: Mmm, Eii.
Mamman: Erik? Fes Erik?
Sonen: Nä.
Mamman: Tycker Erik det är skönt att fisa?
Sonen tittar konstigt på mig.
Mamman: Var det så skönt att Erik kände den?
Sonen skiner upp: JA!! (och rusar ut ur rummet)
tisdag 21 juni 2011
måndag 20 juni 2011
Nu är det sommar, nu är det sol...
... nu är det KOSKIT i hagen!!
Problemet är bara att det luktar som att jag har hagen inne i huset också. Urk, eller mmm, eller kräks, eller allt på en gång??
Problemet är bara att det luktar som att jag har hagen inne i huset också. Urk, eller mmm, eller kräks, eller allt på en gång??
tisdag 14 juni 2011
Någon som vet, för min tröga lilla hjärna får inte fram något vettigt svar...?
Varför är det så svårt att ta sig i kragen och vika den där förbannande tvätthögen men inte så svårt att bänka sig framför TVn, datorn eller nått annan dumskärm är bara ... öhm, dega?
Eller så här, varför går det mycket lättare att göra tråkiga saker när man är fler i huset än när man är själv?? Va?
Någon som vet, för min tröga lilla hjärna får inte fram något vettigt svar...?
Eller så här, varför går det mycket lättare att göra tråkiga saker när man är fler i huset än när man är själv?? Va?
Någon som vet, för min tröga lilla hjärna får inte fram något vettigt svar...?
måndag 13 juni 2011
Liten blir stor - för fort?
Nu tror jag att min lilla, fina trollunge verkligen håller på att bli stor. Och jag hänger inte med!!!
När vi var på IKEA härom helgen, fråga mig inte när - jag minns ju knappt vad jag åt igår! I alla fall, när vi var där så köpte vi en stödbräda, till sängar. Barnsängar för att vara exakt. En sån där som ska hindra de små liven att trilla ut.
Idag kom den på plats. Wow liksom - i våran värld. Det tog inte fem månader!
Och med en gång så var min lilla son stor. Hur det gick till vid middagsvilan vet jag inte, men det syntes att han hade sovit i sin stora säng. Och nu vid läggdags vägrade han spjälsängen. Blankt (och högljutt) nej. Han skulle sova i sin stora säng.
Jag trodde faktiskt att jag skulle behöva gå upp efter två minuter och lägga om honom i spjälsängen, men inte ett ljud. Han måste ha somnat, för jag hör inte ens att han leker på övervåningen.
Hur ska man hänga med? Från ena dagen till den andra... Från att vara liten till att vara stor.
Jaja, nu tror jag ju inte att han kommer sova klockrent i den stora sängen. Eller rättare sagt, jag förväntar mig inte att han ska sova i den från och med nu - inga undantag. Han får sova i den när han vill, om han vill.
Men jag då??
När vi var på IKEA härom helgen, fråga mig inte när - jag minns ju knappt vad jag åt igår! I alla fall, när vi var där så köpte vi en stödbräda, till sängar. Barnsängar för att vara exakt. En sån där som ska hindra de små liven att trilla ut.
Idag kom den på plats. Wow liksom - i våran värld. Det tog inte fem månader!
Och med en gång så var min lilla son stor. Hur det gick till vid middagsvilan vet jag inte, men det syntes att han hade sovit i sin stora säng. Och nu vid läggdags vägrade han spjälsängen. Blankt (och högljutt) nej. Han skulle sova i sin stora säng.
Jag trodde faktiskt att jag skulle behöva gå upp efter två minuter och lägga om honom i spjälsängen, men inte ett ljud. Han måste ha somnat, för jag hör inte ens att han leker på övervåningen.
Hur ska man hänga med? Från ena dagen till den andra... Från att vara liten till att vara stor.
Jaja, nu tror jag ju inte att han kommer sova klockrent i den stora sängen. Eller rättare sagt, jag förväntar mig inte att han ska sova i den från och med nu - inga undantag. Han får sova i den när han vill, om han vill.
Vara liten när han vill, och stor när han vill det.
Men jag då??
söndag 12 juni 2011
Ett myggbett och det ser ut som att jag åkt på stryk och fått en heffabula.
Tänkte göra mig lite mer allmänbildad än för fem minuter sen och läsa DN.se medan skrutten vaknar till lite långsamt. Och vad får jag se??
Fan. Toppen, och jag som verkligen älskar myggor... Ett myggbett och det ser ut som att jag åkt på stryk och fått en heffabula. Typiskt.
Fast å andra sidan stod det ju faktiskt och i artikeln att man var tvungen att välja på getingar eller myggor. Och rädd som jag är för getingar väljer jag nog ändå myggor. Hur otäcka myggbetten än ser ut. Getingstick gör faktiskt ondare och inte vill jag gå runt o vara rädd 24/7 heller!
Pest eller kolera - jajamen, där satte Lars-Åke Janzon huvudet på spiken!
Fan. Toppen, och jag som verkligen älskar myggor... Ett myggbett och det ser ut som att jag åkt på stryk och fått en heffabula. Typiskt.
Fast å andra sidan stod det ju faktiskt och i artikeln att man var tvungen att välja på getingar eller myggor. Och rädd som jag är för getingar väljer jag nog ändå myggor. Hur otäcka myggbetten än ser ut. Getingstick gör faktiskt ondare och inte vill jag gå runt o vara rädd 24/7 heller!
Pest eller kolera - jajamen, där satte Lars-Åke Janzon huvudet på spiken!
Fördelar vs nackdelar med pendling
Vet ni vad, det finns faktiskt både fördelar och nackdelar med att pendla långt varje dag.
En av fördelarna är att man hinner läsa de där böckerna man aldrig hinner annars, eller de som man inte orkar helt enkelt. (fasen, jag vet inte hur många gånger jag försökt läst Sagan om ringen-triologin och gett upp för att jag tröttnat på all utsvävning i texten)
Men helt klart väger nackdelarna över - bensinräkningen blir skyhög, bildelar slits i rekordfart (Nån som vill köpa reservdelar till min bil? Jag bjuder på fika!) och tiden som dras bort från familjen så klart.
Tjohoo, vet ni?? Både veckan som varit och veckan som kommer behöver jag bara pendla 60 mil till jobbet! Kul va? Annars är det 100 mil i veckan. Cirkusgurkus en hel arbetsdag i bilen varje vecka med bara pendling.
Öh.. Sa jag att en av fördelarna var att man hann läsa många böcker....
En av fördelarna är att man hinner läsa de där böckerna man aldrig hinner annars, eller de som man inte orkar helt enkelt. (fasen, jag vet inte hur många gånger jag försökt läst Sagan om ringen-triologin och gett upp för att jag tröttnat på all utsvävning i texten)
Men helt klart väger nackdelarna över - bensinräkningen blir skyhög, bildelar slits i rekordfart (Nån som vill köpa reservdelar till min bil? Jag bjuder på fika!) och tiden som dras bort från familjen så klart.
 |
| En sån här tack... Du får välja fika själv - jag fixar allt! Bara du fixar delen och jobbet. |
Öh.. Sa jag att en av fördelarna var att man hann läsa många böcker....
lördag 11 juni 2011
tisdag 7 juni 2011
Svindlande höjder av Emily Brontë
Den här boken var jättesvår att definera. Antingen tycker jag att det är en kärlekshistoria som går genom tiderna eller så tycker jag att det är ett svartsjukehistoria a la triangelsåpa som går genom tiderna.
Undertiden som jag läste (lyssnade på) boken kunde jag inte låta bli att tycka att det var en väldigt deprimerande bok, av flera olika anledningar. Den taskiga tajmingen av huvudkaraktärerna, dåtidens underliga sätt att få fram den sanna meningen med vad man säger, klassamhället. Listan kan göras lång - tro mig.
Men samtidigt, nu när jag är klar med boken, kan jag inte låta bli att tycka att kärleken som beskrivs mellan de två huvudkaraktärerna är enastående. Trots allt det andra.
En gång för flera år sedan snubblade jag in på en rätt så nygjord tappning av boken, som film alltså. Jag tror att jag såg 20 minuter - sen gav jag upp. Jäklar vad jag ångrar mig nu. Då trodde jag att det var en helknäppfilm jag börjat titta på, med tanke på början. Du som läst boken eller sett filmen fattar nog vad jag menar.
Så jag kan helt enkelt inte säga något om boken. Läs den om du vill läsa en klassiker, ha tålamod den blir bättre ju längre in i boken man kommer och du kommer säkerligen inte att ångra dig när du är klar.
Svindlande höjder av Emily Brontë (adlibris.se)
Text hämtad från adlibris.se:
Hittebarnet Heathcliff kommer till den ödsliga gården Wuthering Heights, där han omhändertas av den godhjärtade Mr Earnshaw. Heathcliff uppfostras med gårdens barn Catherine och Hindley. De växer upp på de storslagna hedarna i Yorkshire där naturen är lika obändig som vild. Lika vild som den passion som drabbar Catherine och Heathcliff.När fadern dör tyranniseras Heathcliff av Hindley, som tvingar honom att slita som dräng på gården. Driven av ett besinningslöst hat lämnar Heathcliff Wuthering Heights, men svär att en gång hämnas och återkomma som gårdens ägare. Hämndlystnaden gör att han förgör det som kommer i hans väg... Men kärleken som Catherine och Heathcliff hyser till varandra är lika förtärande som eld och vind - det är en kärlek som går utöver det mänskliga...
Svindlande höjder är en av världens största kärleksromaner - något av det bästa som skrivits i den engelska litteraturen!
Heden, kärleken och döden är tre storslagna teman som i Emily Brontës klassiska roman smälter samman till en enhet. Emily Brontë framlevde sitt korta liv i så gott som fullständig avskildhet från världen, men dessa tre kände hon: heden - vild, vindpinad och fantasieggande - låg inte långt från hemmet, prästgården i Haworth, kärleken hade hon god tid att drömma om, och döden var hennes granne; prästgården omgavs på tre sidor av kyrkogårdens gravvårdar.Man kan tycka att hennes utsikt mot världen var trångt begränsad, men säkert är att denna gåtfulla författarinna med sin intuitiva författarbegåvning skapade en av världslitteraturens odödliga romantiska berättelser i Svindlande höjder.
 |
| Bilden är lånad från adlibris.se |
Men samtidigt, nu när jag är klar med boken, kan jag inte låta bli att tycka att kärleken som beskrivs mellan de två huvudkaraktärerna är enastående. Trots allt det andra.
En gång för flera år sedan snubblade jag in på en rätt så nygjord tappning av boken, som film alltså. Jag tror att jag såg 20 minuter - sen gav jag upp. Jäklar vad jag ångrar mig nu. Då trodde jag att det var en helknäppfilm jag börjat titta på, med tanke på början. Du som läst boken eller sett filmen fattar nog vad jag menar.
Så jag kan helt enkelt inte säga något om boken. Läs den om du vill läsa en klassiker, ha tålamod den blir bättre ju längre in i boken man kommer och du kommer säkerligen inte att ångra dig när du är klar.
Svindlande höjder av Emily Brontë (adlibris.se)
Text hämtad från adlibris.se:
Hittebarnet Heathcliff kommer till den ödsliga gården Wuthering Heights, där han omhändertas av den godhjärtade Mr Earnshaw. Heathcliff uppfostras med gårdens barn Catherine och Hindley. De växer upp på de storslagna hedarna i Yorkshire där naturen är lika obändig som vild. Lika vild som den passion som drabbar Catherine och Heathcliff.När fadern dör tyranniseras Heathcliff av Hindley, som tvingar honom att slita som dräng på gården. Driven av ett besinningslöst hat lämnar Heathcliff Wuthering Heights, men svär att en gång hämnas och återkomma som gårdens ägare. Hämndlystnaden gör att han förgör det som kommer i hans väg... Men kärleken som Catherine och Heathcliff hyser till varandra är lika förtärande som eld och vind - det är en kärlek som går utöver det mänskliga...
Svindlande höjder är en av världens största kärleksromaner - något av det bästa som skrivits i den engelska litteraturen!
Heden, kärleken och döden är tre storslagna teman som i Emily Brontës klassiska roman smälter samman till en enhet. Emily Brontë framlevde sitt korta liv i så gott som fullständig avskildhet från världen, men dessa tre kände hon: heden - vild, vindpinad och fantasieggande - låg inte långt från hemmet, prästgården i Haworth, kärleken hade hon god tid att drömma om, och döden var hennes granne; prästgården omgavs på tre sidor av kyrkogårdens gravvårdar.Man kan tycka att hennes utsikt mot världen var trångt begränsad, men säkert är att denna gåtfulla författarinna med sin intuitiva författarbegåvning skapade en av världslitteraturens odödliga romantiska berättelser i Svindlande höjder.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)