torsdag 3 december 2015

Nya tag i nyår

Efter nyår smäller det. Då börjar allvaret på en annan nivå igen. Eller. Då vänder vi blad till ett nytt kapitel.

Vad händer? Jag börjar jobba.

Känns bra. Känns skrämmande. Känns jättekonstigt. Känns även lite egoistiskt.

Jag gillar ju att jobba. Och jag gillar verkligen mitt jobb, så som det har utvecklats under de senaste åren. Att jag inte ser samma framtidsutveckling som jag gjorde för ett år sedan är skittråkigt men den krassa verklighet som hela den branschen lever i. Det är ju inte så att jag ser det som becksvart, bara inte lika ljust. Men jag har snart mina poäng i webbutveckling, och det hoppas jag också öppnar upp dörrar sen när det är dags. Hur som helst....

Januari blir en nystart på en gammal arbetsplats. Det blir även lite studier.

Här kommer det egoistiska. Jag vill ha allt. Jag vill vara hemma med min bebis. Det är sista gången som jag kommer att ha en egen bebis. Som ska ammas. Vaggas. Gosas med. Jag känner också att det kommer att bli mer och mer svårt att få tag i ett jobb i närheten där jag har så här mycket att tillföra som jag har nu. Och jag känner mig lite avundssjuk på han som kommer att få spendera mer tid med sina barn för att jag jobbar. Vilket är ganska sjukt eftersom jag tycker att det ör otroligt viktigt att även pappan får mycket tid med barnen och ser det som en självklarhet att föräldraledigheten ska delas så lika som möjligt. Men ja. Så går tankarna i alla fall. Både ha kakan och äta upp den.

onsdag 2 december 2015

Jag är förälskad!

Minstingen är fem och en halv månad, lite drygt. Lika länge har jag varit störtförälskad. Kan inte få nog av min bebis. Hur jobbigt det än är ibland.

Går det annat än vara kär i den här lilla varelsen?