måndag 27 september 2010

Imorgon fyller denna lilla tös 24 för tredje gången!

Hipp hipp HURRA till mig!!

Igår fick jag en för tidig födelsedagspresent av mina systrar o vilken klockren present det var!! Antingen känner de mig väldigt väl eller så är jag väldigt tjatig. Jag tycker vi kör på första förslaget. Hehe!

Detta fick jag:

 

plus en kub till med gröna blommor på (hittade ingen bild jag kunde "låna").

Det som är så roligt med denna present är att jag bara timmar innan jag fick öppna mina paket hade sagt att "En sån där pump från Cult tycker jag är sååååå himla fin!" Och lagt ner min själ på att förklara hur bokstäverna på flaska buktade o sånt. Haha! Tajming, snacka om tajming!

Tack mina fina systrar för denna superfina present, de pryder nu min lilla bardisk och diskmedelspumpen är redan invigd!!

Stressad sovmorgon

Idag av alla dagar passade grodan på att ta sovmorgon. Härligt!! Men...

När jag vaknade vid halv åtta (ni hörde rätt, HALV ÅTTA!!) tänkte jag lite lugnt för mig själv att "Guu, vad gött! Sovmorgon! Och vi som inte behöver åka förens vid åtta, o pöjken sover än" gick upp, tvättade håret och ställde mig framför spegeln för att leta fram ansiktet i sömndimman. När jag väl stod där o sminkade mig såg jag våran pyttelilla klocka i badrummet "07:42".

Då slog blixten ner i huvudet på mig! Vi skulle ju inte åka vid åtta, jag ska åka från dagis vid åtta!! Panik!

Som tur var sov pöjken fortfarande så jag kunde stressa runt, fixa mackor o middag, klä på mig o göra allt färdigt till att sonen skulle vakna så att det bara var att byta blöja, kläder o ge sig av. *pust o stön*

Ringde till dagis också o sa att vi tagit ofrivillig sovmorgon och att vi kommer så fort vi kan men inte i tid. Fick ett skrattande svar om att vi bara skulle ta det lugnt o komma när vi var klara. Skönt det är när fröknarna är så snälla o inte ett dugg vresiga med tiderna.

Det är härligt med sovmorgon, men nästa gång tror jag att jag skulle vilja ha en när jag inte sen behöver upptäcka att den var ofrivillig och måste stressa ikapp tiden.

//pust, stön o flås

Följer John...

Följ min blogg med bloglovin

Sen, nångång i framtiden när jag kommit på hur man gör - kommer en liten knapp på bloggen också.. =)

torsdag 23 september 2010

Träningsvärk o sopplunch

Igår på kvällen gjorde jag det igen! Wohoo, för mig!! Jag gjorde ett träningspass hemma, svetten rann o idag har jag härlig träningsvärk igen.

Det finns en grej som jag saknar på träningspasset, stretchning (stavas hur??) av framsida lår. Ja, hur gör man?? Är enda sättet att stå på ett ben och dra det andra bakom sig? Rumpa, fötter, armar o allt annat visar de hur man stretchar, men inte framsida lår. Help please!! Är värsta novisen när det gäller sånt här!

Blir, troligtvis, ett pass till ikväll. Kanske med inslag av hennes (Carmen Electra) snygga dansmoves. För i helgen kommer trollets farmor, farfar o farbror på besök. Och då går det ju inte att säga "Ursäkta mig, jag ska bara gå in i vardagsrummet och flåsa o svettas lite på golvet" nää, tror inte det. När de kommer på besök ska man umgås så mycket man kan, för det är så sällan (alldeles för sällan) som vi träffas allihopa.

Blev lite motion på lunchen idag med, på torsdagar är det nämligen sopplunch och dit går man. Detta är en ny tradition för mig och jag gillar det! Speciellt när det är så härligt väder som idag. Här är det, lite soldis visserligen men, strålande sol och varmt. Känns nästan som att sommaren skulle vara på väg en gång till, eller ännu hellre - våren. =)

Sopplunchen idag bestod av köttsoppa - mums!!

tisdag 21 september 2010

Dammat av träningsskivor

Efter söndagens pilates fick jag ju lite energi till att damma av mina gamla träningsskivor. Hittade bara en, inte den jag tänkte på, men den här dög bra den med kan jag lova. Carmen Electras träningspass är verkligen inte att förkasta! Uj uj uj, vilken träningsvärk jag har i ena skinkan och framsidan av båda låren. Härligt, underbart och efterlängtat!!

Om det blir ett pass ikväll med, tar ju faktiskt inte så lång tid - 40 minuter, vet jag inte än. Eller om jag ska hia mig tills imorgon. Skulle verkligen behöva träna varje dag, hela tiden, intenstivt tills jag kommit in i rytm igen. Haha, igen... Har ju inte varit i rytm på flera ÅR juh!  Nä, skärpning på mig - ikväll ska jag minsann också ligga på marken o kräla o få "ont" i arslet, lår o mage igen. Me like, me like big time.

Hmm, för lite extra motivation kanske man skulle passa på o damma av vågen med o se om man får några resultat där också?? Törs man det, tror ni?

måndag 20 september 2010

Träningsvärk - wohoo!!

I helgen fick jag ett ryck, här ska det börjas göra något åt mammafiguren. Har inget att skylla på längre, inga fotbollsmatcher som krockar med nån träning jag skulle vilja gå på, ingen sjuka som var i vägen.

Sagt o gjort begav jag mig till byns gympahall o gjorde ett pass pilates. (Fick med mig min kära mor också, tvingad eller inte? Det får ni fråga henne om. Hehe!) Kändes helt okej i början, tyckte att njaa, kanske är jag inte i så dum form ändå - den känslan blev kortvarig må ni tro. Jag var i sämre form än vad jag trodde! Gruvans, vilken träningsvärk jag har idag! I arslet, av alla ställen!! Gött är det i vilket fall som helst, det här ska göras om.

O hör o häpna, jag känner mig så motiverad att jag t.o.m rotar fram mina "gamla" träningsskivor hemma o tar en sväng om på golvet ikväll när sonen somnat för natten! Håhåå, det trodde ni inte va??

Livet är fullt av överraskningar, inte minst för en sjäv!!

Tackar J så hjärtligt för utlåningen av militärnissen också...Hihi!

Är nog lite blåst tror jag...

... men jag trodde verkligen att det parti som hade störst förtoende, flest röster, skulle vinna. Fattade aldrig att det var så blockstyrt. Men men, vi får se... Det kan ju faktiskt bli bra det är också till slut.

söndag 19 september 2010

Beslutsamhetsångest a la Allan!

Gå o duscha o sen bänka sig framför TVn vs färga håret, duscha o sen bänka sig framför TVn??

Söndagsmiddagen består av (förhoppningsvis):

Dillkött!!

Så nu kollas det recept för att hitta det enklaste o som ser godast ut. Tips???



ps. Glöm inte att rösta idag, för bövelen!!! ds.

Och när lärde han sig detta??

Imorse:

Jag tar fram en toarulle, inget konstigt med det. Men sonen blir eld o lågor, drar handen mellan benen och nästan skriker "Däääääääär".
Jag lite chockad (och lite döv på ena örat): Ja, där har man toapappret, efter att man kissat.
Sonen: Tss! (tror det betyder kiss, första gången jag hör det från honom)

//Chockad, glad och lite döv

lördag 18 september 2010

"Fram med tutten, för bövelen"

Nu har jag haft lugnt på jobbet o kunnat läsa lite på aftonbladet och så ser jag denna krönika av Malin Wollin. Efter ha läst på den och den tillhörande artikeln börjar jag funderar lite över saken.

Jo, jag kan hålla med de mammor som inte vill amma offentligt för att man blir utstirrad. Är det inte äckelblickar är det mysblickar och är det inte mysblickar så är det gubbblickar and so on, and so on... Men jo, jag kan också hålla med Malin om att man som kvinna borde (få) vara stolt över att man kan amma och därför också kunna göra det offentligt.

En sak som speciellt slår mig är man nästan aldrig hör vad personer som inte har barn säger om offentlig amning. När jag var yngre och jobbade i en affär kom det in en kvinna med en hungig bebis och frågade mig om hon kunde få sitta och amma inne i butiken (för att det var så stökigt utanför). Och jag sa faktiskt nej. Vet ni varför?? Då, inte nu men då, tyckte jag det var otroligt känsligt det där med att visa brösten offentligt. Sånt gör man bara inte!!! Och jag kan fortfarande tänka så, ärligt.
Det jag har lärt mig sen dess är naturligtvis att brösten förlorar sin sensualitet och mystik under tiden man ammar. Ja, alltså.. För allmänheten, frågar du de bättre hälfterna så tycker väl de att det är ännu mer sensuellt och mystiskt när de är som Dolly Parton-tuttar.

Men det där ögonblicket lever kvar och blommar upp när jag hör sånt här. Mammor som med både en, tre eller tjugo ungar säger att offentlig aming är inget att skämmas för, att de minsann har visat brösten både här o där och att de också är stolta över att gå med en glufsande liten bebis intryckt mot bröstet.

Missförstå mig rätt nu! Jag tycker att var o en får göra som de vill i denna sak. Och de som stör sig på att en mamma visar bröstet kan väl gå fram o fråga lite vackert om inte mamman kan tänka sig att lägga en handduk/filt/näsduk/vad-som-helst över just tutten o bebisens glafsande så att inte världen (eller denna personen) behöver skåda det.

För tänk på en sak ni som tycker att jag är ute o cyklar... Vad är det för skillnad på en gammal gubbe som sitter med skjortan halvöppen och visar hängpatten och en mamma som sitter med skjortan halvöppen och visar hängpatten?? Egentligen...

En sån här Nisse önskar jag mig i födelsedagspresent!

//tackar o bugar på förhand

fredag 17 september 2010

Höst på ingång - wohoo!!

Kanske är jag ensam om att känna så, men iår är det faktiskt skönt att hösten är på väg! Sommaren var lång, varm, solig och jag kunde utnyttja den nästan till max. Nöjd, mer är nöjd faktiskt.

Igår när jag klev ut ur husets varma goa vrå regnade det, inte mycket bara så där höstigt skönt regn. Sånt regn som man sen gnäller sig hes på när det börjar närma sig vintern. Hehe! Att man aldrig kan vara nöjd va? Men nu är jag ju faktiskt det. Nöjd. Nöjd med att börjar blåsa kyligare, känna hur det blir iskallt när solen går i moln, uppskatta hur skönt solen värmer när den kommer fram igen, kunna vistas ute utan att bli anfallen av diverse småkryp, kunna gå i skogen utan att känna det som att man går genom en stinkande bastu.

För en gång skull sitter jag inte o längtar till nästa sommar, tillbaka till värmen, till de ljusa kvällarna. Tänk vad härligt att kunna tända ljus inne och mysa på kvällen, utan att klockan måste vara över midnatt och att det ändå inte är så pass mörkt för att mysstämningen ska bli på topp i ljusskenet.

Det känns ovanligt att vara en av dem som är nöjd över vädret (när det inte är sommar, solsken och nästan vindstilla alltså). Har betraktat de personerna lite i smyg och undrat hur man egentligen kan vara nöjd över att det blir mörkare, kallare och nästan dystrare -  men nu vet jag. Och det är underbart!

onsdag 15 september 2010

Åh detta val...

Nån mer än jag som har svårt att bestämma sig för vad man ska rösta på denna gång?

Tycker att det mer o mer slutar vara partipolitik och blir mer o mer sakpolitik. Kan inte längre säga att jag håller på ett o samma parti utan plockar hellre go'bitarna från... ja... nästan alla partier faktiskt. Antingen är det bra sakfrågor åt ena hållet eller andra, inget parti faller mig i smaken och inget hamnar mittemellan. Pest eller kolera enbart!

Okej, jag ska erkänna att jag inte är superinsatt i vad alla partier står för utan har försökt lyssna på vad de säger i just mina frågor - det jag brinner för, det jag skulle tjäna på. Och nepp, inte ett enda parti har allt alltså vet jag inte vad jag ska rösta på - än. Men det är ju några dagar kvar och jag har ju några dagar till på mig att ha beslutsamhetsångest på.

ps. jag vet iallafall vilket parti jag inte ska rösta på, det är väl ett plus?? ds.

Vansinnig! Grrr!!!

Varför kan gubben göra sina ärenden helt felfritt på försäkringskassans internettjänst men inte jag!?!?!?!?! Varför!!?? Grrr!!!

Och inte blir det bättre av de ytterst små tidsmarginerna man har att röra sig med, det spär ju inte på frustrationen.. Näädå, inte det minsta!

tisdag 14 september 2010

Inbillningen som blev ett faktum

VC konstaterade dubbelsidig öroninflammation på pöjken, fem dagar med Kåvepenin behövdes det också tydligen.

Och som vanligt är vi inte som vanligt folk i våran lilla familj - Kåvepeninen hamnar i soptunnan (lugn, jag ska inte kasta den där - jag ska vara en snäll liten flicka o lämna in den på apoteket igen) pöjken kräks så snart äckelmedicinen hamnar i magen. Så imorgon får vi, också snällt, ringa tillbaka till VC och säga att det inte fungerar - ge oss nått annat eller säg vad vi ska göra istället.

I know! Man behöver inte käka medicin vid öroninflammation, det läker ändå... Men det känns bättre, för en annan, för en själv. Då gör man något. Man bidrar. Man hjälper till. Man får det onda att gå över snabbare.

Nu sover min lilla prins i sin myshörna i vardagsrummet.

Sovrum + natt = ligga i sängen = ont i öronen = vettskrämd = bära ner honom igen o låta han somna i soffan = sova i myshörnan

Stenar som släpper

Ujujujjj, vad skön känslan är när stenar släpper från bröstet eller hur!?

Igår fick vi hem bilen efter en dag på skönhetssalongen, lagad o fin. Nu tjuter inte längre min broms så fort jag startar bilen och rullat en millimeter. Mjukt o fint tar jag mig fram på slingriga vägar. Ahh, så skönt!

//njuter

Hemska natt, oo hemska natt

Natten blev som vilken natt som helst från gångna helgen plus lite till.. Sammanlagt!

Halv tre ungefär fick jag gå o lägga mig o mannen ta över. Sen låg jag däckad (efter att först gungat sonen i vagnen en timme, klappar på ryggen i sängen/soffan i cirka timme och sedan stått o gungat på honom i en timme) tills mannen kom o väckte mig halv 8. I samma ställning hela natten, inte rört mig en millimeter antar jag. Så gissa om jag är stel i rygg och armar! Gissa om jag har träningsvärk i nästan hela kroppen av nattens gympapass av gungning!

Mannen o sonen ska in till VC idag o kolla upp om det inte är öroninflammation iaf. På ett sätt hoppas jag det, alltid skönt att få namn på det dumma som spökar, och på ett annan hoppas jag inte. Vill ha en magisk lösning bara - ge honom en halv citron innan läggdags så sover han hela natten o febern går över på tre timmar - typ. Tror ni vi får en sån? Realisten inom mig säger NEJ och drömmaren säger JA TACK!!

En dag ska jag, måste jag, ge mannen den där välförtjänta sovmorgonen, chansen att sova ut. En dag, en vacker dag... Åhh, om man bara kunde vara starkare i ryggen o orka en hel natt i stället för att bryta ihop efter några timmar bara... *suckar djupt och är astrött på sig själv*

måndag 13 september 2010

Het morgon

Morgontempen för lillkillen var inte så go, över 40 grader. Ett stort plus från gårdagen är han idag vill dricka - välling, smoothie, vatten - allt! Stå vid handfatet och "tvätta" händerna o samtidigt slurpa i sig lite vatten var en stor hit nu på tidigmorgonen, som han så gärna fick göra. Allt för att han ska få i sig lite vätska!

Och det märks också på hans energi att han fått i sig lite. Visst, han är långt ifrån vad han brukar vara, men det är ändå stor skillnad från i lördags eller söndagsförmiddagen då han bara låg i tittade på vad vi gjorde eller sov.

Idag blir alltså ytterligare en dag med vällingkost för det mesta och allt annat får komma efterhand.
Idag är också första dagen som jag vabbar - hela dagen - och imorgon blir det första gången som mannen vabbar för sjukt barn o inte bara för sjuk vårdare. Tror han tycker det låter lite mysigt, typ (hittade inget bättre ord just nu) och han blev nästan lite besviken att han inte kunde vabba idag också.

Det märks fortfarande att Ipren han bättre verkan på feber än Alvedonen har, lite märkligt tycker jag allt. Men å andra sidan ska de ju ha två olika verksamma ämnen så det kanske inte är så märkligt iaf... Tur att något fungerar iaf!!

Mer uppdateringar kommer säkert, men hej hej så länge!

söndag 12 september 2010

Hosta, feber o allmänt slö 2.0

Lite uppdatering, för er som undrar...

Febern går upp o ner i samband som värktabletterna börjar o slutar fungera. Alvedonen fungerar inte alls mot febern, men eftersom han verkar kunn slappna av med det i kroppen fortsätter vi att varva Ipren o Alvedon.

Efter att han fick sin första dos Ipren för dagen piggnade han till o vi passade på att äta och gå ut en sväng när han ändå hade lite mer ork. Han verkade tycka det var skönt även om hanvar lite gnällig o bara ville vara i famnen. Frisk luft gör oftast susen!

Nu sussar han sött i sin vagn, och är förhoppningsvis skapligt utvilad när han vaknar samt att febern magiskt försvunnit i sömmen o inte kommer tillbaka på väääldigt länge.

Hosta, feber o allmänt slö

Vad gör man med en liten knate som vägrar att dricka när tempen visar nästan 40 graders feber? Lite småslattar går i ytterst sällen då o då, varit så hela natten.

Första gången han är så här o det är riktigt jobbigt att se, har ingen aning om vad man ska göra alls känns det som. Alvedonen fungerar föga, iprenen skapligt - men det är inte dags än på länge att ta en ny dos o tempen visade 39,7. Jobbigt!!!!!!

Väntar på att 1177 ska ringa upp, får se vad de kan ge för tips... För mina idéer är snart slut!

lördag 11 september 2010

Inbillad öroninflammation? Bra start på helgen, verkligen!

Inatt var jag helt övertygad om att sonen hade fått öroninflammation - otröstlig, vägrade ligga ner och blev lugnare när han fick på sig mössa och fick lite tryck på öronen.

Men nu? Nu visar han ingenting... Gjorde ett försök i att fråga var "ajajet" var, glad sträckte han fram handen o sa "DÄ". Jaopp, bara att blåsa på handen o fundera över om han verkligen menade där eller han har ont nån annanstans.. (När jag började med att säga "mamma blåser på ajajet, var det nämligen handen det gällde och nu verkar han tro att man blåser där om man har ajaj.)

Men något babysim blir det inte idag, febern har återkommit (den jäkeln) så det konstaterades tidigare imorse att det blev inställt denna gång också. Supertrist!! Undrar om man får åka dit o slänga sig i poolen utan bebis??? Det varma vattnet gör under för min rygg, som nu är extra sliten efter natten.

Min bättre hälft ligger uppe o tar igen sig efter natten, själv har jag nog bäljt i mig fem-sex kannor kaffe eller nått. Jag fick lite extra vila under natten, och han förtjänar verkligen sovmorgon!

En 30-årsfest är planerad till kvällen också, får se om det blir nått av den eller inte. Har lillen fortfarande feber får jag bli hemma. Trist hela vägen runt, avskyr när han är sjuk!!

torsdag 9 september 2010

Världskändis?

Undrar vem jag känner i Ryssland och Storbritannien.. Säg gärna hej!!

Så här stod det på min statistik nyss:

Överlevde gårdagen

*pust* Jag överlevde gårdagen med nöd o näppe, överlevde...

Igår började nämligen vår nya vardag, sonen o mins varannan-vecka-är-det-bara-du-och-jag-vardagskväll med allt tillbehör på. Att sonen desutom inte hade sovit så bra på dagis gjorde första dagen inte bättre precis.
Mina tankar om att hinna laga lite mat, och i värsta fall värma lite mat, innan pöjken sätter igång med hungrig-och-trött-tjut kastas i soptunnan.

Idag har jag med mig ett äpple i hopp om att han åtminstone tuggar i sig lite och får lite energi så både han och jag får i oss mat i skaplig tid och i skaplig värme innan det är dags för kvällens röjartåg (som antingen går i skratt eller gråt beroende på hur dagen varit).

Tänk vad skönt det skulle vara om man kunde lära sig och hitta bra vardagsrutiner utan att behöva pröva sig fram. Jag är väldigt för att vara induviduell, men i sånna här lägen då allt går åt skogen skulle det vara sååå skönt om barn kunde gå helt enligt skolböckerna. *pust*

Dags att vila upp sig och samla kraft på jobbet... Tack o go'morron!

onsdag 8 september 2010

"Skapa dig ett flickebarn"

Det är så man blir mörkrädd, faktiskt... "Sluta ät salt, så får du en flicka" och "Det spelar ingen roll vad fadern äter" kan man läsa i Wendela. (Japp, erkänner.. Smygläser Aftonbladet och Wendela när jag får en stund över på jobbet.) Och att det har forskats i ämnet, att testpersonerna som följt forskarnas stränga diet och sexschema till 80% lyckats få flickor.

Jag undrar var de gått sin utbildning, var de fått sin sexualkunskap ifrån?

Kvinnan bär på XX, mannen på XY alltså styrs könet av mannens spermier. Så hur går det ihop med att kvinnans kost styr könet?

Nu är hösten här på allvar

Man vet att hösten är på väg, när apelsinerna är goda!! Åhh, så god o saftig min stora, fina, gula apelsin var! Mumsfillibaba!

måndag 6 september 2010

Vabb, vuxenpoäng?

Idag har jag vabbat för första och definitivt inte sista gången. Kändes väldigt mysko, konstigt att behöva gå hem från jobbet utan att själv vara dålig.

Imorgon blir det att vabba igen, två timmar - lika som idag. Hoppas det inte blir lika stressigt bara som det var idag. Uscha, tycker inte om att lämna halvgjort arbete! Inte min stil precis, inte på jobbet alltså. Hemma kan jag lämna grejer lite halvdant. Hehe...

Sonen har fått en släng av dagisbaciller - feber, hosta och snorig. Fast feber har han inte haft idag, däremot har hostan blivit värre. Så eftermiddagen spenderades ute i hopp om att frisk luft skulle göra susen. Det gjorde det då, nu håller jag tummarna så de vitnar för att den friska luften också gör att natten blir bättre än gårdagen. För fy f*n vilken natt!!! Ungefär 2,5 timmes sömn blev det för min del och mindre för sonen o mannen. Mannen var ett vrak när han åkte till jobbet, ville inget säga men det syntes. Inatt är det därför jag som SKA gå upp om det behövs. Han måste få sova han också!!

Men nu ska jag inte kasta sten här, natten kanske flyter på skapligt. *hoppas hoppas*

fredag 3 september 2010

"Förlossningsdeprimerade mår bättre av sömnbrist"

"Sömnbrist har positiv inverkan på förlossningsdeprimerade mammors humör. Det visar en ny studie." skriver Aftonbladet/Kropp&Hälsa idag.

Och man kan ju undra vilket nöt som kommit på den idén!? Eller vilka testpersonerna var eller är!? Okej, jag har inte haft förlossningsdepression men jag gick nästan in i väggen av sömnbrist - vilket i sin tur ledde till en tid då jag inte mådde så bra. (Kan jag säga/erkänna nu efteråt.) Och en sak var säker, inte blev jag på bättre humör efter en vakennatt!! Fråga bara gubben min som snällt fick komma hem från både jobb o jakt för att jag stortjöt i telefonen bönandes om att han skulle komma o ta hand om ungen så att jag skulle få sova. Fråga min kära T om hur jag kände mig efter dagar o nätter av sömnbrist (och matbrist till följd av orkeslösheten).

Det enda jag inte hade brist på var närhet från min son, när han var som värst kunde man inte ens lägga ifrån sig honom för att dra av byxorna när man skulle på toa.

"Och kvinnorna är fortfarande relativit skeptiska medan forskarna ser ljus i mörkret. "

Är det så konstigt att vi som är mitt uppe i det är skeptiska? Hur många gånger har man inte fått höra att allt blir bättre om man bara får sova lite? Det är ju som en nagel i ögat på oss som kämpar oss igenom vaknätter o stressiga dagar för att få vardagen att fungera, för att överleva. Sov lite mindre så blir allt bättre! Skitsnack!!!

Forskarna kan komma med sin statistik o vackra ord, jag tror ändå inte ett dugg på det där - för jag har själv upplevt baksidan av sömnbrist och det har INGET positivt med sig.

pepp pepp 2.0

Blev ingen motion igår, blev alldeles för förskräckt över priserna på engångsträningarna. Måste blivit snål på gamla dar. Men 100 kr/träningstillfälle betalar jag inte! Så det så! Och lusten av att ut o springa fanns inte heller, hade inte väntat mig det heller - är som sagt väldigt mörkrädd o rädd för djuren i skogen. Väldigt passande att bo mitt i skogen med bara ett gatlyse, eller hur!?

Imorgon blir det någon sorts motion iaf, då är det babysim. Och jag lovar, det är jobbigare för oss vuxna än vad det ser ut. Koncentrationen, det varma vattnet - man svettas som en gris - och passandes (läs springandet) i omklädningsrummet, japp det är motion i babysimmet. Hehe!

Istället för motion igår blev det hämtpizza - bra ersättning om du frågar mig. Gott var det också!

Tänkvärt om barn vs barnlös, klicka på rubriken

torsdag 2 september 2010

pepp pepp

Söker lite peppning för att börja ta tag i konditionen igen. Länge sen sist, börjar bli dags. *pepp pepp*

Några tips, vad ska en avdankad småbarnsmorsa göra för nått för att få upp flåset? Nått som inte kräver att jag måste planera i veckor i förväg för en tripp osv.

Löpning kanske det lättaste, men fyyy vad tråkigt det är. O mörkrädd är jag så jag lär knappast ge mig ut i skogen om mörka hösten o vintern. *tänk, tänk o pepp, pepp*

onsdag 1 september 2010

ångvält o diskmaskin

När man fått smälta det lite känns det faktiskt som att man blivit överkörd av en ångvält och kastad in i diskmaskinen...