Ojoj, vilka flashbacks man får nu. Så här har jag stått ETT ANTAL GÅNGER tidigare med den större pojken. Både dagtid o natttid.
Gung gung på er!
Ojoj, vilka flashbacks man får nu. Så här har jag stått ETT ANTAL GÅNGER tidigare med den större pojken. Både dagtid o natttid.
Gung gung på er!
Nu har det äntligen hänt!! Hela familjen lyckades ta sovmorgon samma dag.
Grovt räknat tror jag att det är lite drygt tre år sen senast.
- Min Mia, min Eppe öhn öhn. Pappa ping.
De nya orden, eller mening rättare sagt, är en annan dag.
Vad säger man då? Hoppsan? Dags att börja leka kanske? Det dåliga samvetet smyger sig definitivt på i alla fall.
Jag tror, är inte helt säker, att jag varit uppe ända sen innan tre inatt i täta intervaller.
Så nu är jag skapligt trött.
Och är en aning sne i ryggen efter att ha somnat på min ryggkudde. Blev ju liksom inte att jag tog bort den efter att lillgrabben ätit färdigt för hey! En snorig bebis äter typ skitsakta, fruktansvärt länge o helst vill krypa in under skinnet på en!
Jojomensan. Så är det. Idag åkte sista adventstaken in i kartongen igen. Men julgardinerna hänger kvar.
Och de kommer de göra ända till mina nya gardiner kommit hem o de är färdigsydda. Så en sisådär till nästa år borde jag vara klar.
Tror jag.
Klipp av stängerna på julblomman. Vips! Så ser det ut som blommande vårlökar.
Återvinning på hög nivå...!
Ett vildsvin på verandan.
Jag vann på triss.
En jorden-runtresa bokades och på börjades.
Och lillgrabben lärde sig sitta.
Nämnde jag att allt var i min dröm? Nähä, inte det? Vi hann till den hängande trädgården på vår resa iallafall.
...så mjölken rinner bredvid. Det betyder att det var gott va?
Och för den intresserade kan jag nu meddela att världsrekordet i längsta fis är satt.
Så. Nu behöver ni inte testa det.
Som visar en småfet manskropp som blir slankare genom att äta yogurten?
Nån mer än jag som tänker Fan, ska man skita ur bukfettet? när den visas?
...igår blev det en timmes(?) promenad med en riktigt go' vän. Det känns på en lat att göra nått!!
Och nu är jag precis hemkommen från en lika lång promenad. Minus sällskapet. Idag fick jag "nöja" mig med barnen som sällskap.
Inte fy skam det heller. Men de blir så tystlåtna efter ett tag.
Son nr två bestämde sig för ett maraton inatt. Ett matmaraton. Starten gick 01:47 och jag bestämde, av andra anledningar, att han kom i mål cirkusgurkus vid 04-tiden i morse.
Nu har han återupptagit kampen om världens längsta amningspass.
Son nr ett har tydligen åkt på en dunderförkylning med både hosta o feber. Jippi liksom! Så han bestämde sig efter några timmars sömnhosta att det var morgob vid 03-tiden.
Gubben lyckades hålla honom halvsovande till 04-nånting då hela tjocka familjen gick upp.
Nu sover han i sin saccosäck. Hoppas det hjälper mot hostan.
Vardagslivet blir helt klart lättare om man har en glad 2,5 åring istället för tröttgrinig.
... du är en mänsklig kudde också.
Middag uppdukat på SPAt vi var på i januari. |
Fatta att växterna lever än!!! Så här länge har jag aldrig kunnat hållt dem levande förut! |
Visst känner du igen dig i att prata med andra medtrafikanter i bilen?
Typ säger förlåt när du glömmer blända av. Eller muttrar (vrålar om barnen inte är med) något väldigt ..... snällt? .... när någon tar din tilltänkta parkeringsplats.
Varför jag undrar??
Näää, ingen anledning. Ingen anledning alls...
//visslar lite lätt o flackar med blicken
Åhåå.. Jag slipper blåsa, det följde med en pump. Whoophy!!!
Börjar tyvärr känna av den dåliga ryggen mer o mer. Och dagar som den här, lillpojken har magknip och vill bli buren, gör ju inte saken bättre.
Men så kom jag på julklappen från jobbet förra året. Massa träningsgrejer. (man fick välja själv) Och jag blev genast lite hoppfull. Sen kom reklamen om Biggest loser (ska definitivt se den!) och jag fick lite inspiration.
Kan man inte blåsa upp pilatesbollen själv följer den med till stan imorgon för en liten pumpning.
Jajamänsan!
...att natta den stora pojken med en gallskrikandes liten pojk. Gissar att nattningen är långt ifrån över än så länge.
//pust
Jag har kommit på värsta grejen. En ny parfym för att vara exakt. Hua mig vilken storsäljare det kommer att bli.
Jag tänker inte avslöja lukten men jag kan avslöja hur jag kom på den. Är ni beredda? Jo, så här var det....
I bilen på vägen för att hämta upp stora pojken på dagis kände jag en lukt. Och började undra varifrån den kommer. Sniffar ett tag till o upptäcker. Nej snarare drar slutsatsen att det är från mig lukten kom.
Och sen kom jag ihåg. Den vitaktiga fläcken efter lillgrabbens "rap" och stressen som gjorde att tröjbytet som aldrig blev av. HA!
Det var i just det ögonblicket lanseringen av en ny storsäljande parfym dök upp i huvudet.
...har jag hört finns. Men hittar inga. Sökte på google och fick fram bilder på Brio-tåget. Liiite fel.
Nån som har några dubbelskenade (?) skridskor liggande i barnstorlek. Sisådär en 25-26? Storleken alltså inte antalet.
Stora grabben drömmer om sitt godis. "Stackarn" blev utan när inte middagen ens ville provsmakas.
Är man för mätt för mat, är man för mätt för godis. Jaopp...
Så. Nu pratar han om den i sömnen.
Nya tag imorgon. Då kan det ju bli söndagsmys istället för lördagsgodis.
Fakta.
1, När de två bakre spisplattorna är mer använda än de främre. På grund av risken att kastuller o annat välts av förbispringande barn.
2, Det anses vara sovmorgon om klockan visar halv sju på morgonen när ungen vaknar.
3, Att sova middag får en helt annat innebörd och är i det närmaste helig.
4, När resonemangen "det finns inget dåligt väder, bara dåligt väder" känns helt naturligt och fullständigt vettigt.
5, Man hittar allt från sterila kompresser och blöjor till nagellack och lim i handväskan. Utan att tycka det är konstigt men banna sig själv över att man glömde packa ner extra bajspåsar.
Om det vore fysiskt möjligt skulle min yngsta son nu befinna sig under min hud.
Nära. Nära. Nära. Är det som gäller idag. Också.
Tänkte först inte göra en, vet inte varför. Lat kanske. Men ju fler jag läser desto mer sugen blir jag att själv blicka tillbaka på året som gott.
Mina svärföräldrar gör ett julbrev varje år. Och varje år längtar både jag o gubben efter det där brevet så fort december börjar närma sig. För trots att brevet handlar om familjen och vi i stort sett vet om allt som vänt under året så glömmer man så lätt. Och ett julbrev/årskrönika är ju det perfekta sättet att samla ihop alla händelser o tankar för året som gått. Inte minst för en själv.
Började läsa mina egna inlägg som jag skrev för ett år sedan och faktiskt häpnade lite över vad som hänt sedan dess.
Så, årskrönika. Nyårsbrev. Coming soon!
...bry er inte om det här inlägget.
Sonen: Nä! Jag vill inte åka till dagis. Jag vill vara med mamma!
Såklart du får gullet! En mamma-söner-dag får det bli.
... den här sonen är värre! Ännu en dag som lär spenderas i mysbyxor o son nr två i bärsjalen.
Jaja... Jag kan ju göra så roliga saker som att vika tvätt o bädda ändå. Och blogga såklart!
Sibylla med sin mamma. Bara sin mamma. Det gäller att vara tydlig om den saken.