?

Undrar varför en del envisas med att dra allt mot sin spets..?

Om man vill att ens barn ska klä sig efter sin personlighet, inte efter en könsroll osv för att inte barnet ska begränsat. Begränsar man inte själv lite då? Kan jag lite smått undra?

För samtidigt hör man samma personer argumentera att sådant som är typiskt tjejigt går bort direkt... Men typiskt killigt då?? Jovars att pojkkläder oftast är mer praktiska (det säger jag inte emot för fem öre), mer lekvänliga och faktiskt mer hållbara. Men vad hände med att barnet skulle få klä sig efter sin personlighet?

Borde man inte mötas halvvägs i kläddjungeln eller erbjuda kläder från båda spetsarna? Jag kan delvis förstå tanken att man inte vill begränsa en tjej med att bara bära kjolar, klänningar o annat sockersöta olekvänliga kläder, det är just det där när man säger att man inte vill begränsa barnet men samtidigt gör det som jag inte riktigt förstår.

Kan nån förklara, snälla???