Natten till idag tog mina föräldrar hand om lillprinsen så att de två slutkörda småbarnsföräldrarna fick sova lite. Otroligt skönt!! Och otroligt tacksamma är vi också!
Nu hoppas jag att vi båda efter lite mera sömn inte ska promenera på varandras nerver och att avbrottet för sonen ska göra att han börjar sova hela nätter igen. Ungen är 18 månader och jag tycker banne mig att det börjar bli dags nu. Tänk vad underbart om han kunde säga till oss varför han ska vakna så om nätterna, om och vad vi kan göra för något som kan hjälpa honom att sova ordentligt.
Ikväll blir ännu en tidig kväll, lillgrabben bestämde sig vid kvart över 18 att vällingflaskan skulle fram - somnade mitt i maten och sovit sen dess (med ett avbrott). Så det lär bli en tidig morgon alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar