tisdag 10 januari 2012

Det var en ny erfarenhet det...

...att natta den stora pojken med en gallskrikandes liten pojk. Gissar att nattningen är långt ifrån över än så länge.

//pust

2 kommentarer:

  1. Oj har du klarat dig ifrån det så länge? Det har hänt mig ett antal gånger kan jag säga... De gånger Offa inte är hemma vid nattning blir det nästan alltid så. Som tur är så är Erik enkel att lägga, han kräver inte att vi gör mer än lägger ner honom i sängen och säger godnatt. Så Arvid behöver inte skrika så länge. Men det skär ju ändå i hjärtat på en! Erik behövde minsann aldrig skrika när han var liten. :-/

    SvaraRadera
  2. Har haft turen att antingen amma mig igenom nattningen eller så har han sovit.

    Tyckte så synd on stora grabben när han försökte göra sina egna rörelser till go'natt-sången men inte kunde för att han inte hörde vad jag sjöng.

    Får se till att ta igen det så snart jag kan.

    SvaraRadera