Läst både "artikeln" i Papa och några blogginlägg om att tjäna in pluspoäng i sin papparoll. Ja alltså....
Att få höra att man är bra, närvarande förälder är ju inte helt fel. Ärligt.
Men en del av de där sakerna som fäderna erkände att de gjorde; erbjöd sig att byta blöja när gästerna lyssnade, gullade på bussen o ch en del andra saker.
Det tycker jag är lite väl korkat. Va fan, menar de att de aldrig gullar eller byter blöja på ungarna om de inte har chansen att få lite upskattning eller?
Jag har sagt det förr, varför ska papporna förminska sig själva?? När ska både de och för den delen en hel del mammor fatta att man är TVÅ som får barn. I en normal relation är man TVÅ. Inte en, inte en och en halv - TVÅ! Båda är lika kompetenta till att ta hand om ett litet barn.
Grr! Ska man vända på det och tänka från hållet att det är skönt/trevligt med komplimanger - så visst. Då är det ju ett jättebra sätt att få det, genom att gulla med sina barn och erbjuda sig att byta blöja när andra ser på. Men det kanske är dags att börja fråga sig själv varför det behövs? Är personen (för det måste ju inte vara en pappa som i artikeln) så osäker på sin föräldraroll, dåligt självförtroende, självkänsla? Vad? Släpper inte den andra föräldern in personen så att han (eller hon) får lära känna sitt barn och därmed växa i föräldrarollen?
Visst känner ni igen känslan, ni föräldrar, den där hopplösheten när man inte vet vad som är "fel" när barnet är ledset. Ingenting man gör verkar hjälpa. När man inte har några knep att ta till. Det är ju sånt man måste lära sig, testa sig fram. Om och om igen. För man kan ju ge sig fan på att när man väl har några fungerande knep dyker en utveckligsfas upp och rör till allt igen.
Äh! Skärp er pappor som gör så här! Vill du ha komplimanger för ditt föräldraskap - då får du fan jobba dig till det, fuska inte!
Att få höra att man är bra, närvarande förälder är ju inte helt fel. Ärligt.
Men en del av de där sakerna som fäderna erkände att de gjorde; erbjöd sig att byta blöja när gästerna lyssnade, gullade på bussen o ch en del andra saker.
Det tycker jag är lite väl korkat. Va fan, menar de att de aldrig gullar eller byter blöja på ungarna om de inte har chansen att få lite upskattning eller?
Jag har sagt det förr, varför ska papporna förminska sig själva?? När ska både de och för den delen en hel del mammor fatta att man är TVÅ som får barn. I en normal relation är man TVÅ. Inte en, inte en och en halv - TVÅ! Båda är lika kompetenta till att ta hand om ett litet barn.
Grr! Ska man vända på det och tänka från hållet att det är skönt/trevligt med komplimanger - så visst. Då är det ju ett jättebra sätt att få det, genom att gulla med sina barn och erbjuda sig att byta blöja när andra ser på. Men det kanske är dags att börja fråga sig själv varför det behövs? Är personen (för det måste ju inte vara en pappa som i artikeln) så osäker på sin föräldraroll, dåligt självförtroende, självkänsla? Vad? Släpper inte den andra föräldern in personen så att han (eller hon) får lära känna sitt barn och därmed växa i föräldrarollen?
Visst känner ni igen känslan, ni föräldrar, den där hopplösheten när man inte vet vad som är "fel" när barnet är ledset. Ingenting man gör verkar hjälpa. När man inte har några knep att ta till. Det är ju sånt man måste lära sig, testa sig fram. Om och om igen. För man kan ju ge sig fan på att när man väl har några fungerande knep dyker en utveckligsfas upp och rör till allt igen.
Äh! Skärp er pappor som gör så här! Vill du ha komplimanger för ditt föräldraskap - då får du fan jobba dig till det, fuska inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar