Förr var jag tvungen att nästan i samma sekund som jag klev upp. Eller ja, först rusa till toan för att kissa (oförändrat) och sen glufsa i mig frukost. Allt från o'boy till gröt till rostmackor till yoghurt stod på menyn. Sen blev jag gravid och kunde bara trycka i mig några brödsmulor till frukost för att inte kräkas.
Och som du säkert redan vet är jag livrädd för att kräkas, så om det betydde att jag skulle gå hungrig på förmiddagen bara för att slippa kräkas så gjorde jag det med glädje! Sen att jag inte alls var hungrig är en annan historia.
Nu för tiden, när jag har vant mig av med att störtdyka på frukosten straxt efter att ögonlocken öppnats på morgonen, så räcker det med "lite" kaffe och nån macka. Och på vardagarna får helst frukosten vara på jobbet istället, så att jag kan äta minst TVÅ tuggor utan att behöva rusa upp för att hjälpa till med någon fantasikris hos ungarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar