Jag är förkyld. Med lätt feber (tror jag, för det är bara som att det känns jag har inga bevis eller så), tonvis med snor och allt annat som hör till. Jag har också dåligt samvete över det. Varför? Jo, jag har inte längre ro att ta det lugnt när jag är sjuk. Inte så ofta annars för den delen, det märkligaste är nog att det knappt märks här hemma att jag grejar och fejar hela tiden så det går ju att undra vad det är jag gör om dagarna egentligen. Hmm...
Om en månad är det dop. Innan dess ska jag ha bakat och fixat klart med andra detaljerna, som kläder och sånt. I två dagar (inte HELA dagar) har jag bakat bullar och har nog en sats (har gjort en sats om dagen) till kvar innan jag kan släppa den delen, och då är det dags att gå vidare till de andra bakverken.
Med andra ord har jag fixat inför dopet när jag skulle ha tagit igen mig. Jäkla duktig flicka-syndromet! Får dåligt samvete när jag sätter mig ner eller ber om hjälp. Till viss del kanske det handlar om att jag gillar att fixa med grejer, men det gäller nog kanske främst när jag är frisk. Just nu vill jag bara gå och lägga mig och sova. Tyvärr går det inte. För nu när dagens sats med bullar är klara är det dags att hämta hem ungarna från förskola och skola och sen är "lugnet" över för den här dagen.
Andas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar