fredag 27 januari 2017

Låt bli mina bröst!

Jag gör något så okontroversiellt som att amma min ett och ett halvt-åring. En del kanske tycker att det är fint, andra tycker det är äckligt och några bryr sig inte ett skvatt om det.

Det här är för dig som tycker att det är äckligt eller fel eller på något annat sätt stör din syn på saken.

Håll bara tyst. Säg ingenting. Tyst. Gå därifrån om du upplever obehag. Mina bröst är inte ämnade för dig ändå. Som naturen sett till så kan jag skapa bröstmjölk i dem för att behovet finns. Behovet är ett barn. Ett barn som från början använde mjölken för sin överlevnad och nu använder mjölken eller brösten som sin stöttepelare. Har du ett problem med det kan DU vända dig om. Det finns inget stötande med det här. Inte ett enda dugg.

Det är inte ofta jag blir ifrågasatt över det val som jag och mitt barn har gjort och dagligen gör. När jag blir det blir jag oftast för ställd för att kunna svara det jag egentligen vill svara. Att personen inte  har ett dugg med saken att göra. Om personen dessutom har en "högre ställning" än vad jag har gör det oftast min talförmåga ännu sämre.

Men jag lovar dig, jag blir bättre på att försvara mig (i något som inte ens skulle behövas!) och en dag kommer du att ångra att du ifrågasatte på ett sånt sätt.

Du kanske tycker att bröstmjölken inte innehåller någon näring längre eftersom barnet är över året, men nej. Det är inte sant. Den innehåller lika mycket näring som tidigare. Bara för att barnet inte behöver mjölken som daglig, enskilda näringsintag eller som ett komplement betyder inte det att innehållet förändras till nått blaskigt vatten. Mjölken anpassar sig i mängd och näring fram till den dag vi tillsammans bestämmer oss för att sluta. VI, som i mitt barn och jag. Inte vi som i dina trångsynta åsikter.



Att amma länge är lika naturligt som att inte amma alls. Allt handlar om vad som känns bäst för barnet och mamma. Det är bara de två som räknas. Din åsikt, om du har en avvikande sådan, kan du muttra för dig själv under handfatet i köket istället. Har du tur kanske det finns nån liten del av en sopa kvar som lyssnar och då är du ändå i rätt sällskap.

Bara tyst.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar