söndag 10 juni 2012

När vissa föräldrar säger att de inte gör skillnad på barnen undrar jag ibland hur de tänker.

Redan från första andetaget gör de allra flesta av oss skillnad på pojkar o flickor. En del saker kan jag förstå, blått för pojkar och rosa för flickor på BB exempevis. För vissa saker ska tydligen en flickbebis gå igenom som inte en pojkbebis gör, på BB. Har ingen erfarenhet av det där, så jag vet ju inte egentligen.

Men ändå. Vissa saker förstår jag. Det är för att underlätta för personalen. Men alltså.

Att säga, som förälder, att man inte gör skillnad på barnen förstår jag inte fullt ut. Jag gör skillnad! Och då har jag två pojkar. Träffade på en mamma till två barn, en pojk och en flicka, som hävdade mer än bestämt att pojkens intresse för bilar endast satt i könet lika så för flickans intresse för hästar och rosa kläder. (Alltså hon sa inte att det satt i könet, men hon sa att det var för att han var en pojke.)

Öhm... OM det skulle vara så att vissa intressen sitter i snoppen alt snippan skulle det då inte gälla ALLA barn? Är de barn som tycker olika onormala? Eller är de undantagen som bekräftar regeln?

Vi gör som sagt skillnad på barnen redan från fösta stund, varför är det så svårt att se sambadet mellan (exempelvis) flickans rosa kläder som bebis till hennes val av rosa kläder som större barn?

Jag säger inte att det är fel att klä barnen könsstereotypt. Jag säger bara att det finns ett samband mellan våran påverkan och deras val senare i livet. Och JA - det finns alltid undantag! Den vräkiga pojken som gillar att leka med dockor trots den totala avsaknaden av dockor i hemmet. Den puttinuttiga flickan som tar för sig och vägrar ta skit från någon annan. Men hur många sånna barn får göra sig syniga?

Mamman som jag nämnde nyss blev riktigt... förnärmad, putt, sur över att jag sa att vi påverkar våra barn mer än vad vi tror med vårat tonfall, våra val till dem som bebisar, våra värderingar osv. Lite pinsam stämnig om man säger så. Desutom har jag ju så svårt att förklara mig när det gäller sånt här. Sånt som jag känner är rätt men inte kan peka på diagram o sånt för att bevisa.

Det går ju att säga att det var bra övning för min diskussionsteknik om inte annat. Bocka av "det är vi om präntar in många av barnens intressen i dem" som en olämplig utgångspunkt. Så kan vi säga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar