Nam nam blåbb!?

Öhm, jag har ju fastnat lite i blåbärsskogen om vi säger så. Fått blodad tand går ju också att säga. Vi har aldrig haft så här mycket blåbär på vårt ställe som iår under alla år som vi bott i huset och det måste ju såklart utnyttjas. Eller plockas för att vara korrekt.

Med mig i skogen har jag matvraket aka Hampus och påhittiga Sebastian. BLÅBB! hojtar Hampus så fort jag säger att vi ska plocka blåbär och sen rusar han till grinden. Jag kan ta den lilla skålen! hojtar Sebbe och drar fram två plastskålar ur skåpet. Och sen bär det iväg.

Hur mycket som Hampus snaskar i sig eller Sebastian trampar sönder i sina lekar har jag ingen aning om, men hittills har jag fått ihop några liter blåbär som ligger i frysen. Blåbärssmoothie, pajer och annat gottigt när det börjar bli ruskigt ute är ett faktum!

En annan lite rolig grej med att Hampus älskar blåbb är att han tror att alla mörka bär i ungefärlig storlek också är blåbär. Som svarta vinbär. Inte riktigt samma söta smak nej. Men hindrar det matvraket? Nepp.

- Nam nam blåbb! gastar han förtjust när jag rensar vinbär inför saft- och gelekokning. Tittar sen märkligt på mig, gör några fy-fan-vad-surt!-miner och sen...

- Nam nam blåbb!? och tar ett till vinbär. Samma miner.

- Det är inte blåbär, det är svarta vinbär.

Och alltså, minen när han får höra att det inte är blåbär är obetalbar! Men tro inte att han ger upp. Nästa mörka lilla bär kaaan ju faktiskt vara ett blåbär, verkar han tänka för diskussionen fortsätter ändå tills det blir dags att rensa de röda vinbären.

Då försöker han mata sin pappa med de bären istället.