måndag 15 juni 2015

Låt oss prata lite om nattskräck

ÕJag är provocerad, helt ärligt, och jag fattar inte varför det stör mig så otroligt men nu gör det ändå det. Kan ju visserligen vara för att det handlar om en väldigt intensiv och krävande period i vårt liv men ändå. Jag borde släppa det!

På FB är jag med i en grupp där folk lägger upp bilder på "återbruk". Vilket betyder att de i de allra flesta fall köpt en möbel på loppis och målat den vit, men hur som helst - ibland dyker det upp riktigt återbruk och även andra braiga idéer så jag håller mig kvar. Idag dök det upp ett egenkomponerat glitterspray som användes för att bland annat bota barnets nattskräck. Typ spraya i rummet innan barnet somnar för att ta bort alla monster och otäckingar och på så sätt har barnet inte skräck under natten.

Alltså.

Ni föräldrar som har eller har haft barn med nattskräck vet ju hur omedvetna barnen själva är av sitt besvär. På sin höjd blir de tröttare dagen efter (förutom möjligen förvirrad över att en förälder hänger över dem mitt i natten och verkar galna) ett utbrott. Det är snarare vi runt omkring som upplever besvär med nattskräck.

För dig som inte vet vad nattskräck är så är det att barnet (finns även vuxna med det här) "fastnar" mellan två sömnstadier. De sover redan gott när "skräcken" sättet igång. Barnet gråter, jämrar sig, skriker och så vidare men gör det helt i sömnen. Omedveten om förälderns tröstförsök. Ett av kännetecknen för nattskräck är också att barnet inte är kontaktbart under händelsen. Går inte att väcka. Ett annat kännetecken är att det händer vid ungefär samma klockslag varje natt.

Detta är vanligt för barn runt förskoleåldern när det är mycket som händer i deras liv. Både vad gäller utveckling och intryck utifrån. Och det är lika vanligt att utveckla (eller vad jag ska säga) nattskräck som det är att börja gå i sömnen. Eller båda delarna. Det är nämligen samma sak som händer hos barnet, det uttrycks bara olika.

Varför det blir så här vet ingen tror jag. Jag i alla fall inte läst någon definitiv forskning på det.

Med andra ord, jag provoceras av att personen som gjort inlägget med glittersprayen säger att det hjälpt/botat nattskräcken och såklart vill hen tipsa andra föräldrar. Jag älskar idén med glitterspray mot monster, otäckingar och annat. ÄLSKAR DEN! Men att det botar nattskräck..? Nej! Så mycket som vi testade och försökte med under den tiden då det höll på varje natt, nej. Kom inte och säg att glitterspray fungerar mot nattskräck för då har inte ungen nattskräck och föräldern ingen kunskap om vad det är. Men säg gärna att sprayen fungerar mot mardrömmar och sånt för det köper jag totalt.

Jag önskar inte nattskräck för något barn (även om de inte kommer ihåg nått av det) eller någon förälder (maktlösheten när ens barn är otröstlig eller inte kontaktbar är fruktansvärd).

När jag inte är lika upprörd kan jag berätta vad som till sist hjälpte oss ur den onda cirkeln. En annan dag.

4 kommentarer:

  1. Ja berätta gärna om det. Arvid lider fortfarande av det. Inte varje natt längre, men ca varannan eller var tredje har han en liten episod.

    SvaraRadera
  2. Det är första gången jag läser din blogg, skrattade gott åt kommentaren om återbruk (vitmålade loppismöbler) haha! Intressant om nattskräck, jag har aldrig hört talas om det innan, hoppas innerligt att min nyföding slipper undan det.
    Här har du en ny följare. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och välkommen hit!

      Jag håller också tummarna för att ni ska slippa nattskräck, det är otroligt kämpigt för oss runt omkring när barnen låter så olyckliga och ledsna.

      Radera
  3. Första gången jag läser din blogg, skrattade gott åt kommentaren om återbruk (vitmålade loppismöbler) haha! Intressant om nattskräck, aldrig hört talas om innan. Hoppas min nyföding slipper det.
    Tack för en go blogg, här har du en ny följare :)

    SvaraRadera