Hela våren har jag sett framför mig hur hela familjen (minus gubben) hängt på stranden dagarna i ända, lite som förra sommaren. Fast istället för mig i solstol i vattenbrynet så skulle det vara jag och bebis i solskyddet på stranden medan de två andra lekte på som vanligt.
Öh.. En vecka kunde vi vara på stranden. Ena veckan då största sonen hade simskola. Sista varma dagen höll minstingen på att få värmeslag. Otäckt! Och vi höll oss inne resten av dagen.
Efter det har det ju på sin höjd varit vårvarmt i luften enstaka dagar. (Häromdagen gick jag till o med i jacka!) Och det är såklart skitsurt för mina två äldsta som älskar att springa nakna och att leka med/i/under/bredvid vatten. Samtidigt känner jag vilken tur jag haft som inte fått min syn uppfylld. Jag menar.. en nykläckt bebis i högsommarvärme? Inte så kul.
Tur med skitväder som sagt.
Mindre kul är det ju att de två andra blir rastlösa på en begränsad yta. Tålamod! Är nått jag får chansen att öva på. Många gånger.
Men det är väl nu i augusti som sommaren börjar på riktigt? Det är så jag tänker i alla fall när jag ser väderrapporterna för de kommande dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar